”Håll dig väl med fotografen!”
KRÖNIKA Häromdagen blev jag glad när jag upptäckte att det hängde över hundra porträtt av svenska och internationella fotografer i trappan mellan några våningsplan på Fotografiska vid Slussen i Stockholm. På väggarna fanns fotokonstnärer, nyhetsfotografer och porträttfotografer från när och fjärran.
I ärlighetens namn blev jag överraskad. Att hylla fotograferna bakom bilderna var något av en nyhet för mig. Dessutom såg de rätt eleganta och prydliga ut. Inga spår av min barndoms skäggiga, cigarettrökande nyhetsfotografer med jeans och ölmage.
Några timmar senare hörde jag en nyhetsuppläsare på Sveriges Television i livesändning välkomna reportern Bengt Norborg och fotografen Emil Larsson i Kiev. Det måste ses som en stor seger för yrkeskåren som gett oss begreppet ”en bild säger mer än tusen ord”. För några år sedan namngav ingen nyhetsuppläsare personen bakom kameran i en konfliktfylld region i en tv-direktsändning.
Sedan minst ett decennium är bylines för bildjournalister i papperstidningar lika självklara som bylines för deras skrivande kollegor, som dessutom hjälper fotografen att bära fotoutrustningen till och från arbetsbilen. I nomineringar till journalistpriser som Guldspaden är det numera självklart att även fotografen finns med som upphovsmakare.
Jag vet inte riktigt varför fotojournalistens roll har uppgraderats men jag är rädd att vi trots det börjar förlora allt fler fotografer. Tidningsdöden kastar in erfarna fotografer i arbetslöshetens svåra famn. De tidningar som överlever satsar på multitasking av ekonomiska skäl. En journalist måste numera göra flera jobb samtidigt: ensam köra bilen till en presskonferens, sända direkt, göra en nyhetsvideo på två-fyra minuter, ta stillbilder, författa en kort artikel till webben och kanske skriva en text med ny vinkel till print-upplagan. Efterfrågan på professionella ”halv-journalister” och ”halv-fotografer” börjar bli allt större. En journalist utan färdigheter i fotografering får det svårt att slå sig fram i framtiden.
Dessutom kommer AI stjäla stora inkomstkällor från många fotografer som sålt genrebilder inom olika områden och till olika uppdragsgivare. Tryggast är läget kanske för pressfotografen, eftersom AI inte kan ersätta färska nyhetsbilder.
Den som odlar goda relationer med fotografer kommer alltid att tjäna på det. Under grävarbetet jagar vi ofta bilder till våra avslöjanden. Finns det något bättre bevis än ett foto? Då vänder vi oss till en tålmodig fotograf eller bildredaktör som går igenom olika bildarkiv. Vips får vi bilden vi så desperat behöver.
I samband med Turkiets veto mot svenskt medlemskap i militäralliansen Nato blev jag kontaktad av många utländska tidningar och tv-stationer, ifrån allt från Kanada till Japan. Vet ni hur de hittade mig? Det handlade inte om att jag var välkänd i utlandet utan att många svenska fotografer som filmat eller fotograferat mig i årtionden också anlitas av utländska medier. När de fick frågan om de kände till någon svensk expert på Turkiet rekommenderade de mig.
Så ett gott råd till alla: håll dig väl med såväl hel- som halv-fotografen!
