Journalister framtida superhjältar
Kollegor, när ni läst den här artikeln kan ni andas ut. Vi är många som våndas över den pågående papperstidningsdöden, mediala nedskärningar, nedlagda lokalredaktioner och den nya elastiska definitionen av journalistrollen.
Den 15 september bjöd International New York Times, som arrangerar allt flera internationella konferenser, in till ett högtidlighållande av dagen som FN utsett till Internationella Demokratidagen. I närvaro av presidenter, premiärministrar och borgmästare samlades vi i demokratins vagga, Aten. Efter en exklusiv förhandstitt på världens första valurna tog vi del av samtal kring temat ”Demokratin under press”. På Akropolismuseets scen nämndes allt från Majdan och Tahir-torget till Gyllene Gryning och Sverigedemokraterna. En av punkterna på dagordningen handlade om huruvida nya medier gynnar eller missgynnar demokratin.
Nicklas Lundblad som ingår i ett globalt team på Google med fokus på yttrandefrihet och internationell policy menade att vi lever mitt i den digitala revolutionen. Den är må hända inte lika blodig som andra revolutioner men den ritar om kartorna. Drar nya gränser. Föder fiender och gjuter hjälteglorior.
Nya medierevolutionen gör att vi känner oss fångade mellan fruktan och förhoppningar. Förhoppningen var att de nya medierna ska leda till sokratiska dialoger med flera röster och flera, fördjupade perspektiv. Flera möjligheter till organisering över gränserna och utökade utbildningsmöjligheter. Mer demokrati helt enkelt.
Fruktan handlar om att en liten maktelit ska kontrollera allt. Att flödet är fragmentariskt och snuttifierat och att Klicktivister tror de kan rädda världen med några Gilla-klick.
Men teknologin i sig är varken god eller ond eller neutral. Allt beror på vår förmåga att filtrera flödet.
Mathias Muller von Blumencron är prisbelönt chefredaktör för onlineversionen av Frankfurter Allgemeine Zeitung, tidigare på Der Spiegel. Han tillhörde de extrema optimisterna som välkomnade den digitala revolutionens tillgång när som helst och var som helst. Han uppskattade de nya mediernas interaktivitet som påminner om den direkta demokratin på antikens agoror. Han hoppades att den digitala revolutionen skulle innebära ett fritt flöde bortom maktens och marknadens kontroll.
Men i dag genomgår internet sin största kris. Kina bygger brandväggar för att kontrollera det fria ordet och flera följer deras exempel. Facebook med mer än en miljard användare fostrar både populism och radikalism. Skiljelinjen mellan propaganda och sanning suddas ut vilket försätter oss i en förtroendekris. Som ett exempel anger Mathias en lesbisk kvinna som skrev gripande blogginlägg från händelsernas centrum i Damaskus. Hon fick fans och följare och blev omskriven i allt från New York Times till tyska tabloider. Alla som törstat efter de nya autentiska rösterna inifrån knäböjde inför hennes existens. Tills det visade sig att det i själva verket var en amerikan i Edinburgh som fabricerat identiteten och berättelserna. Utmaningen består i att lösa den här förtroendekrisen som i sig är ett hot mot demokratin.
Och det här är goda nyheter för oss journalister. För enligt Googles Nicklas Lundblad exploderar nu behovet av kunniga, kompetenta, kritiskt granskande journalister rustade med förmågan att förklara och förmedla, att analysera och dra slutsatser, att koppla ihop skeenden och avslöja marknadsföringsfinter och maktspel.
Den plågsamma papperstidningsdöden kommer att öka efterfrågan på trovärdig, transparent journalistik. Journalister är helt enkelt framtidens superstjärnor, konstaterar Lundblad. Så andas ut och samla samtidigt kraft inför den nya tidens utmaningar!
