Kan man lita på de ”öppna” nätverken?
Det förvånar mig hur snabbt och lättsinnigt mängder av journalister ansluter sig till en ny Facebook-sida som företag självt anser är en ny "plattform för journalister".
Här uppmanas journalister klicka på "Like"-knappen, man ska skapa egna Facebook-sidor och knappar för profilerade journalister och allmänt slabba ner sig i Facebook-träsket.
Facebook är ett öppet nätverk, visst, men också ett mångmiljard-riskkapitalbolag. Det finns en risk att journalister som inte orkar sätta sig in i hur det fungerar bara sväljer vad företaget själv påstår.
Jag menar inte att underskatta journalister i allmänhet, men titta bara på kommentarerna från dem som kallar sig journalister på sidan Facebook.com/journalist. Där står saker som "such a great idea" och "great initiative! excelente" – innan bolaget ens hunnit förklara vad sidan går ut på. Och det finns anledning att misstro företagets PR-anställda, särskilt med tanke på företagets historia av att gång på gång i skymundan ändra villkoren för hur sajten fungerar och för att ha släppt ut allt mer privat information öppet på nätet – för sin egen vinning (ökad inlänkning).
Och för några veckor sedan meddelade det andra stora sociala nätverket Twitter att de inte längre har samma attityd till tredjeparts-leverantörer av tjänster för uppkoppling mot nätverket (de vill inte stödja nya tjänster med sina programgränssnitt). Man verkar vilja "plocka tillbaka" makten kring nätverket. De har köpt en av de största klienterna för nätverket (Tweetie) och gjort den till sin egen, och kopierar för fullt funktioner från andra entreprenörer på sin egen webbsida. Man lät alltså i princip först "folket" hitta på en massa nyttiga saker i en riktig (och uppmanad!) opensource-anda, för att sedan – när massan blivit kritisk – "ta tillbaka makten".
Det här är en bra påminnelse om att dessa bolags nätverk faktiskt inte alls är så öppna och fria som det verkar.
