Kreativiteten sitter inte i språket
Rubriken är ”mixed signals”. Artikeln är på engelska och handlar om självbilder: hur vi uppfattar oss själva och hur andra uppfattar oss. Nu ska artikeln översättas och få en svensk rubrik. Redaktionen lägger sina pannor i djupa veck. En ordagrann översättning är ”Blandade signaler”. Men hur låter det? Nja, säger vi som är samlade och spånar. Alla förslag blir på minst fem ord, långa är orden också och ingen är särskilt kreativ. Någon utbrister: ”Det är så hämmande med svenska!”
En annan scen. Jag sitter på ett möte där vi ska försöka komma på ett bra namn på en ny tidskrift. Den ska handla om tankar, känslor, relationer och allt möjligt annat som har med hjärnan att göra. Det finns en amerikansk tidskrift som heter ”Mind”. Är inte det snyggt? Men hur översätter man det. Slår man i ordboken står det bland annat sinne, själ, förstånd, tanke, tänka på, se upp för och mycket mer. Någon utbrister: ”Varför är allt så enkelt på engelska?”
Och så en tredje spaning. På radion just nu går ett reklaminslag om en tävling där man kan vinna en bärbar musikspelare – eller, det skulle förstås aldrig mina barn kalla den, ipod heter det ju. Tävlingen heter ”back to school”. Såklart! Hur skulle det låta med ”åter i skolan”? Urtöntigt. NRJ, radiokanalen vars smarta förkortning inte heller fungerar på svenska, har valt rätt språk.
Svenska är helt enkelt töntigt, fattigt och svårt att vara kreativ med. Det finns bara en hake. Och det är den besvärliga omständigheten att också engelska är töntigt, fattigt och svårt att vara kreativ med.
Det räcker att klicka sig in på NRJs webbplats. Där finns också tävlingen ”I find Iphone” Hur kul låter det? Det är på engelska, men minsann helt utan finess och stil.
Och detta är en omständighet vi ofta förbiser. Jag syndar också. Jag satt ju själv på det där mötet och tyckte att ”mind” var så bra. Men i stället för att sporras och tänka storslagna tankar satt jag fast i föreställningen om att det saknades ett svenskt ord.
Svenska är helt säkert töntigt, fattigt och svårt att vara kreativ med. Men svenska kan också vara smart, rikt och bjuda på helt underbara formuleringar. Det är inte i själva språket som svårigheterna ligger, utan i konsten att hitta orden, och den konsten är hyfsat oberoende av vilket språk den sker på.
Reklamskribenten och språkvetaren Einar Korpus gav nyligen ut en bok om humor i reklamen: Skratta hela vägen till butiken. Den är späckfull med exempel. Nästan alla är smarta ordvändningar på svenska. Från ”En svensk tiger” till ”Visste du att 9 av 10 Alviksbor är svin?” Försök översätta dem till engelska! Då kommer du snart upptäcka att engelska är ett rätt töntigt, fattigt och begränsande språk.
Underhållaren och språkvetaren Fredrik Lindström brukar säga att det är bara att öppna en kökslåda för att inse hur dålig man är på engelska. Men det glömmer man lätt, tittar på de engelska orden och tycker att det är så snyggt och smart.
Ibland är det så. Men inte för att engelska är ett enklare, roligare eller ens bättre språk. Utan bara för att de som kom på just de där formuleringarna fick en snilleblixt. Det kan vi få på svenska också. Om vi inte var så himla fokuserade på språket.
