Lyckad satsning på Berliner
Storbritanniens viktigaste dagstidning förnyar sig utan att förlora sin särställning. Sedan omläggningen till Berliner 12 september har upplagan gått upp.
Den som läst Guardian i dess nya skepnad märker omedelbart skillnaden. Det är en kvalitativ skillnad som stavas Berliner.
Guardian har ett helt annat spelrum för bild, text och rubriksättning än konkurrenterna Independent och Times som blev tabloider för två år sedan. Fullformatets seriositet samsas med tabloidens överblickbarhet och koncentration. Det nya typsnittet är elegant och känns självklart. Varje sida har en inbjudande fräschör. Storbritanniens viktigaste dagstidning förnyar sig utan att förlora sin särställning. Sedan omläggningen 12 september har upplagan gått upp.
Det är goda nyheter i en annars ledsam utveckling där tidningar försvinner, minskar i upplaga och tvingas skära ned. Den onda cirkeln tycks omöjlig att bryta.
bryt
Guardian befinner sig förstås i den angenäma situationen att ha den ansvarskännande och stenrika stiftelsen Scott Trust i ryggen. Formatförändringen tog över ett år och gick loss på en dryg miljard kronor, inklusive nya pressar. Kvalitet kostar.
Och så löd, men omvänt, argumentet från DNs styrelse när dåvarande chefredaktören Hans Bergström drev berlinerlinjen.
Kvalitet kostar – för mycket. Riskerna befanns för stora.
Den kalkylen var till allra största delen ekonomisk. Uträkningen löd att eventuella redaktionella fördelar med ett berlinerformat inte uppvägde de stora investeringar som krävdes. Hade styrelsen rätt eller fel?
Det är för tidigt att avgöra. DN plågas av inkörningsproblem och svårigheter liknande dem Svenska Dagbladet genomgick när tidningen lämnade fullformatet. Det redaktionella famlandet blir desto tydligare med ett Svenska Dagblad som funnit sin stil och utstrålar självsäkerhet. Men förvandlingen tog tid och krävde ett chefredaktörsbyte.
bryt
Ett år efter Dagens Nyheters övergång till tabloid kan vissa tendenser noteras. Formatet driver ofrånkomligen fram en journalistik där rubrik och bilder dominerar över texten. Det behöver inte betyda en kvalitetssänkning. Men den nuvarande svackan beror uteslutande på omläggningen. DN har försvagats.
En annan och allvarligare tendens är likriktningen. Journalisterna är var och en olika men de inrangeras i ett koncepttänkande som i sin tur är formatdrivet. Naturligtvis pågår som vanligt konkurrensen om flest nyheter och de bästa skribenterna. Men den sker inom, bokstavligen, mer begränsade ramar. Journalistiken riskerar att bli enahanda och förutsägbar. Och tråkiga tidningar tappar läsare.
bryt
För ytterst är en tidnings främsta försäljningsargument att erbjuda ett innehåll som ingen annan har. Jag tror därför att Hans Bergström också hade rätt i ekonomisk mening. Berlinerformatet hade varit ett försäljningsargument på lång sikt eftersom det hade stimulerat till mångfald och klargjort en publicistisk hållning. Med andra ord: Det hade varit skillnad mellan Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet.
Men kvalitet som konkurrensargument var ett svårkvantifierbart och därför svårsålt begrepp. DN-styrelsen resonerade mer i siffror än i journalistiska termer. Följderna är osäkra men inger oro.
