Mediedistribution under förändring

Visserligen använder jag fortfarande en ganska stor mängd webbsidor och prenumererar på ett ansenligt antal rrs-flöden (bloggar i ett slags nyhetsflöde på en och samma webbsida – med google reader) och använder länknätverk som Delicious – men de senaste månaderna har mängden inkommande tips och idéer från de sociala nätverken ökat rejält.

Man twittrar, facebookar, och… twittrar ännu mer. Man skickar meddelanden på mobilen, trackar varandra på kartan med Latitude och utbyter länkar genom att "dela med sig" av grejjer man sett på Youtube eller vimeo. Tjänster som ffffound.com och nya Dropular.net hjälper folk att snabbt blogga upp länkar och webbinnehåll – till fördel för oss som deltar.

Jag sade upp vår dagstidning hemma häromveckan (men det ångrar jag, ska åtgärda det) för att jag känner att det mesta nyhetsvärdet kommer till mig via webbsajter, feeds, twitter, bloggar, nyhetslistor och e-postlistor istället – i en salig blandning. Det här anknyter till den ständigt pågående och just nu extra aktuella debatten kring digitalisering av exempelvis upphovsrättsskyddat material. Vilken åsikt man än har kring hur upphovsrätten borde finnas kvar i nuvarande form eller moderniseras för nya medier, så kvarstår det faktum att många av oss har börjat konsumera exempelvis nyheter på ett annat sätt. Men fast vi tillgodogör oss nyheter i ny kontext litar vi fortfarande på samma grundkällor. Detta är något som en eventuell ny upphovsrätt borde ta hänsyn till, man ska inte få snylta på någon annans renommé, det blir ännu viktigare i den digitala världen. Hur som helst har man börjat konsumera dem i en annan form än tidigare (digitalt istället för analogt). Förändringen känns numera helt naturlig och linjär. De analoga medierna minskar stadigt år efter år – men lär stabilisera sig på någon viss nivå (som alltid skett tidigare när nya medier tagit andelar från äldre – typ TV vs radio).

Annons

Det finns alltid utrymme för fysiska medier. Och i början av nätets spridning försökte man kopiera idén om en sammanhållen digital plats för varje dåvarande fysiskt medium (som 1 webbplats för 1 tidning). I den nya tiden mixar och blandar konsumenten friskt. Smarta medier förhåller sig till detta. De fortsätter att utveckla sitt varumärke och leverera kvalitet eller de nyheter folk vill ha. Och de ser till att de finns tillgängliga för alla, oavsett format. Det gör livet lite krångligare för mediebolagen (särskilt mindre) som måste anställa eller utveckla egen kompetens för att lyckas hålla reda på allt från podcasts till twitter och twingly. Nu är det väl egentligen ganska få medier kvar som stretar emot och vi har sett en explosion av nyhetsmaterial tillgängligt i "remix"-formatet (alltså att man själv kan sätta ihop sin ström av inkommande nyheter).

Problemet som uppstår nu är de sociala nätverken inte är gjorda för företag eller organisationer – de är ju uttänkta att fungera utmärkt för privatpersoner (som förmedlar "nyheter" till varandra). Men ett antal medier och exempelvis politiska organisationer har hittat sätt att använda sociala nätverk för att öka sitt innehålls värde (att göra reklam för andra produkter än innehåll/åsikter är en helt annan fråga). Amerikanska medier som Fast Company använder Twitter många gånger per dag för att föra ut uppdateringar på redaktionellt material. Andra tidningar, som The Birmingham Post, har regelbundet börja underrätta sin digitala läsekrets om vad de för tillfället gräver i (journalistiskt) för att få in läsares synpunkter på jobb innan de publiceras – tips, kommentarer med mera. Det ger dessa medier ett snabbt försprång på nätet – deras digitala följe ökar, de får in mer feedback och varumärket stärks. Denna inställning är något de flesta medier borde kunna ta efter – men man bör tänka ut först vilken "personlighet" företaget har – för den eller de personer som skapar de faktiska uppdateringarna till de sociala nätverken behöver ha en konsekvent ton och i princip "agera som den person företaget är".

Eller som superbloggaren Gerd Leonhard nyligen uttryckte det: "regga ditt namn på Twitter NU – det kan bli nästa "domän"-område". Alltså – har du ett varumärke att skydda och du ännu inte registrerat företagets namn på Twitter kan det vara försent. Detsamma gäller tyvärr Facebook och Friendfeed också. Så sätt igång. Det är gratis.