MO – inte en dag för tidigt

Sakta men säkert har pusselbitarna fallit på plats. Den första tröskeln var att organisationerna i den nuvarande huvudmannen, Pressens samarbetsnämnd, kom överens med public service-bolagen och TV4 om att det var rätt att skapa ett gemensamt medieetiskt system för den som blir illa behandlad i press, radio eller tv.

När den överenskommelsen var klar inleddes ett intensivt arbete med att utarbeta stadgar och instruktioner för den nya Medieombudsmannen och den medieetiska nämnd som ska ersätta Pressens Opinionsnämnd. Nu är den pusselbiten också i stort sett färdigputsad.

När så en statlig utredning i augusti förordade att regeringen ändrar i public service-bolagens sändningstillstånd, så att frågor om privatlivet lyfts bort från statliga Granskningsnämnden föll en av de sista bitarna på plats.

Styrkan i förändringen är att den som råkar illa ut i seriösa medier alltid ska vända sig till ett och samma institut med sina klagomål, Allmänhetens Medieombudsman. Samtidigt dyker andra svårigheter upp. De illustreras utmärkt av Granskningsnämndens fällning av Uppdrag gransknings reportage om Cissi Wallins anklagelser mot Fredrik Virtanen.

Programmet anmäldes till Granskningsnämnden av bland and­ra Cissi Wallin. Programmet påstods vara osakligt, partiskt och kränkande för henne. Nämnden friade programmet på de två första punkterna – men fällde för intrång i hennes privatliv.

I framtiden kommer Gransk­ningsnämnden ha kvar sin uppgift att bedöma saklighet och opartiskhet. Men intrånget i privatlivet hamnar hos MO. Det kan betyda att en anmälan kommer att bedömas av två instanser, men utifrån helt olika frågeställningar. Det kommer att bli en pedagogisk utmaning att göra det tydligt för allmänheten.

Samma dag som det här beslutet blev offentligt fick jag frågan om den nya Medieombudsmannen också skulle ha fällt Uppdrag gransking för kränkning. Naturligtvis går det inte att svara på utan att vara mer insatt i utredningen. Att bedöma publicitetsskada är vanskligt, även om man är insatt i detaljerna. Det visas av att Granskningsnämnden var oenig. Tre av sju röstberättigade reserverade sig mot beslutet. De menade att Cissi Wallin i andra medier själv gått ut med de uppgifter som ansågs vara ett intrång i hennes privatliv och att de därmed inte var grund för en fällning.

Detta är överväganden som har stor betydelse för den de berör. I det pressetiska systemet har vi över 100 års erfarenhet av sådana problem. Jag är övertygad om att vi även i fortsättningen kan behandla dem på ett rimligt sätt.

När du läser detta kan det slutliga beslutet om MO vara fattat. I så fall kör vi!