När journalister uppfinner hjulet på nytt blir granskningarna lidande
På min ordinarie arbetsplats, SVT, talas det just nu väldigt mycket om rörlig bild för webben. Eller VODar, som vi av någon outgrundlig anledning kommit att kalla de videoklipp som du kan se i SVT Nyheters app.
Ofta har de text istället för ljud. Så har jag fått lära mig att det ska vara.
Ofta är de mindre än en minut långa. För så ska det också vara.
De skiljer sig helt enkelt från de vanliga tv-reportagen som jag och kollegorna vanligtvis ägnar oss åt att göra. Och lite kreativt är det att få arbeta med nya format och efter nya mål, särskilt om det kan hjälpa mitt företag att ”återuppfinna public service för en ny generation”, som SVTs programdirektör Jan Helin uttryckt det.
På andra medieföretag experimenteras det också. En hel del. Både med format, tonfall, och till och med publiceringsmedium. Aftonbladet tog efter New York Times ”The Daily” och startade den dagliga nyhetspodden ”Aftonbladet Daily”. Sveriges Radio publicerar videor på Facebook. Många mediehus låser in sitt material bakom betalväggar, och tvingar journalisterna att anpassa sina ingresser för att inte avslöja för mycket för tidigt.
Alla dessa förändringar motiveras vanligtvis med att mediemarknaden förändras, att man behöver tjäna pengar och att man behöver nå en större – och ofta yngre – publik.
Men den renässans som många hoppas på leder ibland ironiskt nog till att medierna uppfinner hjulet på nytt.
Som med Aftonbladets mycket goda satsning på granskning i miniformat, med webb-tv-programmet 200 sekunder. Tanken är att göra avslöjanden i rörlig bild utan att producera svindyra entimmesprogram. Istället är varje reportage bara just 200 sekunder långt.
Kul och annorlunda vid första anblick. Men 200 sekunder – eller tre och en halv minut – är också en av de vanligaste längderna på ett gediget reportage i alla SVTs och TV4s nyhetssändningar. Ett nyuppfunnet hjul alltså. Och ju mer SVT utvecklar sina VODar, desto mer lika tenderar de att bli de mer traditionella tv-reportagen, pånyttfödda.
Så formatutveckling i all ära, men en helt avgörande utmaning för journalistiken framöver är huruvida vi lyckas med att fortsätta hitta de viktiga nyheterna som makthavare inte vill ska komma fram. Offentlighetsprincipen inskränks allt mer, de vita fläckarna på kartorna blir allt fler, och korruptionen runtom i Europa breder ut sig. Allt detta ställer höga krav på journalistiken framöver. Och det gäller att inte underskatta varken tiden eller kraften som krävs för att ta fram uppgifter om missförhållanden.
Om de därefter publiceras i form av en podd, ett 200 sekunder långt reportage, eller som en VOD är mindre viktigt.
