Publicera någon annans bilder är stöld
Jag stötte på Dagens Nyheters fotojournalist Paul Hansen på mediemässan Meg i Göteborg. Vi pratade om rätten till bilder som läggs upp på sociala medier. Det är en fråga som jag fått en rad kommentarer om sedan jag skrev om saken i Journalisten (14/2014).
När du godkänner användarvillkoren ger du samtidigt till exempel Facebook eller Twitter omfattande rättigheter till de bilder du lägger upp. Ett förhållande som bland annat bekräftats av en dom i Kalmar tingsrätt (FT 806-14).
Paul har själv råkat illa ut. Han lade upp en bild på Twitter, som han tagit på Krim under den ryska invasionen, av vad som troligen var en rysk soldat. Av en slump hittade han senare bilden på norska NRKs hemsida. Han utgick från att den blivit stulen och bad TTs bildchef Mats Schagerström att ta betalt. Det gick inte.
Det visade sig att NRK är anslutet till Twitters så kallade API (Application Programming Interface). Det innebär i princip att man delar ett gränssnitt med varandra. Så fort det dyker upp en ny bild hos Twitter kan den som har API-anslutning se bilden och har rätt att använda den.
Upphovsrätten finns kvar hos fotografen, men genom användarvillkoren har Twitter denna nyttjanderätt. Om fotografen tar bort bilden från Twitter, upphör API-prenumeranternas möjligheter att använda den.
Så ingen ersättning till Paul, som numera bara lägger upp lågupplösta bilder, försedda med vattenstämpel, så att det i själva bilden framgår vem som har upphovsrätten.
Även DN-fotografen Anette Nantell har råkat ut för problem. En bild hon lagt upp på Facebook dök plötsligt upp på ett annat konto. Hon tog kontakt med innehavaren och underströk att man inte får knycka bilder så där. Hon som knyckt bilden var helt oförstående och menade att så får man visst göra på Facebook.
Det stämmer inte. Man får dela på Facebook. Men delning innebär inte att man förflyttar bilden, utan att man uppmärksammar andra användare på den. Att helt enkelt kopiera och lägga upp någon annans bild på det egna kontot är att stjäla.
Det har även Roger Turesson på DN varit med om. En av hans bilder på Facebook publicerades av en tysk tidning. Byline: Facebook. Även det är naturligtvis ett brott mot upphovsrätten och på sätt och vis ännu allvarligare än det Anette råkade ut för. Den som tog hennes bild gjorde det i god tro och använde den inte i ett kommersiellt sammanhang.
I många fall uppmuntrar tidningar sina medarbetare att vara aktiva i sociala medier och till exempel publicera bilder. Det blir en del av tidningens marknadsföring.
Men DN-fotografernas erfarenheter visar att det finns all anledning att vara försiktig. Kanske överväga låg upplösning och vattenstämpel, även om det naturligtvis förfular eller förstör bilden.
I ett större perspektiv kan man fundera på vad som blir nästa steg. Facebook har, via sina användares konton, redan byggt upp världens största bildarkiv. Varför, om inte för att använda det?
