Så kan AI-användning bryta mot de yrkesetiska reglerna

Tillit är en journalists kanske viktigaste tillgång. En journalist som inte åtnjuter sin publiks förtroende blir ineffektiv och tandlös.När det självreglerande mediesystemet infördes så var det delvis för att publicisterna insåg att en statlig reglering av hur pressen ska agera allvarligt skulle skada förtroendet för den oberoende pressen. Men det var då. Idag står journalistiken inför både samma och nya utmaningar. En sådan utmaning är användandet av AI på redaktionerna.

AI-verktyg kan på några sekunder sammanfatta en rapport, eller en historisk händelse, så att informationen kan ligga till grund för en artikel eller faktaruta. Med AI skapade jag på några minuter en till synes trovärdig video där en avatar i bild berättar om riskerna med AI. Redan idag använder en lång rad redaktioner AI till olika saker, det gäller HR och administration, men även med direkt koppling till journalistiken.

Användningsområdena lär bara bli fler de närmaste åren.

Annons

Därför var det bra att 13 ledande mediebolag i Sverige nyligen kom överens om när och hur tidningar, radio och tv ska indikera att någonting skapats med hjälp av AI. I rapporten från Utgivarna skriver gruppen att mediebolag bör vara transparenta med när AI använts på ett sätt som haft ”betydande inverkan på journalistiken”. Kort och gott ska medierna berätta när AI använts i en text, bild, i ljud eller video. Det är bra. Ännu bättre var det att de uppmanade andra medier att ansluta sig till åtagandet. Att branschen agerar bådar gott.

Men hur ska enskilda journalister agera, och vad är egentligen tillåtet utan att bryta mot de yrkesetiska regler som Journalistförbundet basar över? Det vet vi inte. I de publicerade protokollbesluten från Yrkesetiska nämnden finns inget vägledande om AI. I teorin kan dock AI-genererat material redan idag bryta mot flera av de yrkesetiska reglerna.

Här, ett axplock.

• Regel 1 anger att journalister ej ska ta emot journalistiska uppdrag från personer utanför en redaktionell ledning. Men när jakten på mer personaliserade nyhetsflöden leder till att AI-algoritmer föreslår ämnen och vinklar för reportrar, vad gäller då?
• Yrkesregel 9 anger att vi inte ska förfalska intervjuer eller bilder. Här finns redan idag exempel i världen på där bilder ändrats med hjälp av generativ AI. Men var går gränsen?
• Yrkesregel 12 och 13 handlar om vikten att ange källor och respektera upphovsrätten. Även här innebär arbete med generativ AI att såväl upphovsrättsregler som källhänvisning blir svårare att hantera.

Dessa delvis nya förutsättningar för journalistiken fordrar rejäla diskussioner hos exempelvis Journalistförbundet och andra institutioner som har att värna förtroendet för journalistiken. Hur, hur mycket och hur ofta kan journalister använda sig av AI framöver? Det är viktigt att inte bara arbetsgivarna i Utgivarna utan även de anställda genom Journalistförbundet bidrar till alla diskussioner om AIs vara och icke vara inom journalistiken.

En av de viktigaste formuleringarna i den 19 sidor långa rapporten från Utgivarna är: ”Vi ämnar göra en uppföljning av våra rekommendationer om sex månader, för att utvärdera deras fortsatta relevans.”

Att AI-verktygen utvecklas med enorm fart är inte nytt för någon. Men den snabba utvecklingen gör att även medieaktörer måste vara extremt snabba med att utvärdera ny teknik. Det på chefsseminarier lite väl vanligt förekommande uttrycket ”agilt” kommer väl till uttryck här. I en tid där AI-utvecklingen går enormt snabbt behöver de instanser med makt över det självreglerande systemet agera agilt, och vara berett att lära allteftersom.

Fotnot: Läs Journalistens AI-policy här.