Så slipper du dina läsare

Molly Watt föddes döv. Som tolvåring fick hon veta att hon har Ushers syndrom, den vanligaste orsaken till dövblindhet, och att hennes syn gradvis skulle försvinna. På internationella tillgänglighetsdagen den 16 maj i år gästade hon Spotifys scen i Stockholm och berättade hur den tekniska utvecklingen lett till att hon i dag kan höra höstlöven knastra under fötterna och ringa sin morfar. På samma scen talade Viktor Kaiser. Han höll sin föreläsning med hjälp av en dator som styrs av ögonrörelser. Svensk forskning har gjort det möjligt. Och snart går det att köpa en smart-watch med notiser i punktskrift.

Tekniska framsteg har gjort livet mer tillgängligt för många.

Men då måste vi som publicerar innehåll göra rätt.

Annons

Den 1 januari blev Webbtillgänglighetsdirektivet svensk lag genom lagen om tillgänglighet till digital offentlig service.

Det innebär bland annat att bilder ska ha en textbeskrivning så den som läser med hjälp av skärmläsare, punktskriftstangentbord och talsyntes kan ta del av innehållet och att filmer ska textas.

Det är bra för alla. Det är praktiskt att kunna lyssna på innehåll när man har händerna fulla. Det är smidigt att ta del av en video utan att störa grannarna i kontorslandskapet. 85 procent av alla videor på Facebook ses utan att användarna slår på ljudet.

Efter den 23 september måste alla nya sajter i offentlig regi vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Äldre sajter har ännu ett år på sig.

Men i stället för att förbereda sig för att fler ska kunna ta del av innehållet har en del kommuner i protest hotat med att göra sin service sämre för alla.

Lagen bygger på tillgänglighetsstandarden WCAG, som står för Web Content Accessibility Guidelines.

Innehåll ska gå att översätta till text för att fungera med hjälpmedel, navigeringen ska vara logisk och kunna styras med tangentbordet. Innehållet ska vara begripligt och konsekvent och sajten eller appen ska följa standarder och fungera i olika webbläsare.

Rörligt material ska textas. Direktsända videor är ett undantag i lagens mening, men även de ska textas inom två veckor om de ligger kvar på sajten.

Därför hotar nu flera kommuner med att plocka bort sina sändningar från kommunfullmäktige.

Även om lagen inte gäller för svenska medier måste de också till viss del leva upp till de nya tillgänglighetskraven. I alla fall om de vill kunna ta del av det nya statliga mediestödet.

I ansökningarna, som prövas av nämnden nu i veckan, måste mediehusen berätta hur de arbetar med tillgänglighet och hur planerna för framtiden ser ut. De ska redovisa hur användarna kan ge återkoppling på bristande tillgänglighet och hur kontakten med olika användargrupper ser ut.

Förhoppningsvis satsar redaktionerna på att nå fler, inte färre, användare. Andemeningen i mediestödet är att tillgängligheten ska bli bättre. Samma formulering återfinns i sändningstillstånden för public service.

I grunden handlar det om ifall vi tycker det är okej att lämna vissa människor utanför.

Det är bara 30 år sedan vi fick lika och allmän rösträtt i Sverige när omyndighetsförklaringen avskaffades. Fortfarande kan inte den som använder punktskrift personrösta utan att be om hjälp och därmed röja sin valhemlighet. Svenskt teckenspråk godkändes som modersmål för teckenspråkiga av riksdagen först 1981.

Det har gått tre år sedan Webbtillgänglighetsdirektivet antogs. Nu ska lagen som ska ge personer med funktionsnedsättning full tillgång till digital service i offentlig sektor äntligen träda i kraft i praktiken.

Och då väljer svenska kommuner att hota med att ta bort innehåll i stället för att försöka göra det tillgängligt för fler.

Rimligen vore då det bästa sättet att slippa sina läsare vara att inte publicera något innehåll alls.

Så blir ditt innehåll mer tillgängligt

Vill du nå fler användare? Här är fem enkla tips du kan börja med redan i dag:

1. Skriv alt-texter som beskriver bilder och en syntolkning i inlägg till bilder du delar i sociala medier. Texta rörligt material, även i sociala medier.
2. Använd vanliga, vardagliga ord utan dubbel betydelse. Skriv korta meningar utan bisatser. Använd rak ordföljd. Skriv kronologiskt. Var konkret. Håll dig till ämnet och använd ett fåtal huvudpersoner. Ge bakgrund. Sätt saker i ett sammanhang.
3. Ge tillräckligt med utrymme mellan klickbara ytor så att den som styr datorn med exempelvis ögonrörelser inte råkar klicka på något av misstag.
4. Använd fälten i publiceringsverktyget rätt. Rubriker, underrubriker, stycken, fält för länkar och alt-text finns förhoppningsvis där för att fungera ihop med hjälpmedel.
5. Svenskt teckenspråk är ett eget språk med egen grammatik och meningsuppbyggnad. För den som har teckenspråk som modersmål kan skriven svenska vara svår att ta till sig. Skriv lättläst (enligt punkt 2) och använd vid behov teckenspråksöversättning för att göra information tillgänglig.

Och sist men inte minst – omge dig med människor av alla de slag och låt användare med olika behov testa ditt innehåll. Det är det bästa sättet att veta om det funkar för alla.