Skön platta i versalt eller gement
För några dagar sedan var jag på en debatt om Ipad. Eller, debatt är nog lite starkt uttryckt. Branschorganisationen Sveriges Tidskrifter hade bjudit in till diskussion om hajpen kring Ipad och läsplattor. Men inget särskilt kraftigt meningsutbyte uppstod. Panelen – och vi som lyssnade – var alltför hänförda av den nya sköna elektroniska prylen för att kunna anlägga något mer kritiskt perspektiv.
Jag erkänner villigt att jag tillhör tillskyndarna. Jag är en early adopter, en tidig brukare som är beredd att betala extra, krångla med ofärdig teknik, för att få vara först med det senaste.
Nu hade alltså vi tidigare brukare och några andra branschkunniga samlats för att beundra den förföriska apparaten. De få kritiska kommentarerna i panelen handlade om vilka förlag som skulle vara så långsamma i att anpassa sina tidningar till denna nya sköna platta att de skulle gå under. Bara det ett tecken på en mördande effektiv marknadsföring.
Bara det att jag kan skriva Ipad i denna text utan att behöva förklara vad jag menar, trots att prylen inte ens börjat säljas i Sverige, är ju ett tydligt tecken. Flera gånger har gratistidningen Metro haft Ipad på omslaget, med snygg bild, och alla begriper. Inte som annons, utan som redaktionell text. Vi skriver Ipad, iPad, paddan, plattan och allt möjligt annat och läsarna fattar vad vi menar och gillar synonymerna och lekfullheten och blinkningarna. Vi är alla moderna och förstår vilken pryl som är hetast just nu.
Språkrådet rekommenderar att vi skriver Ipad, eftersom det är ett egennamn och sådana ska inledas med stor bokstav och inte ha stora bokstäver mitt i orden. Och de flesta tidningar verkar också följa den rekommendationen. Men företaget som tillverkar plattan vill hellre att vi skriver med gement i och versalt p. Och även här har Apple varit effektiva med sin PR. Nog ser det lite mer ovant ut med stort i. Det är samma med Iphone och Imac. Visst ser iPhone och iMac mer bekant ut. Det är ungefär som med det stora möbelföretaget, som själva gärna vill att vi skriver IKEA. Enligt Språkrådet bör det skrivas Ikea i brödtext. Vilket ser mest vant ut?
Ola Karlsson, som redaktör för Språkrådets skrivregler, brukar säga att vårt skrivande blir mer och mer visuellt. Vi märker och bryr oss om hur orden ser ut, till exempel vilka bokstäver som är stora och små, symboler och
andra grafiska knep. Och företag och organisationer är snabba att utnyttja möjligheterna att märkas. Myndigheten Tillväxtverket har en logga där bokstäverna växer. De skrivs alla med versaler. Borde vi göra det också i löpande text? Kanske till och med ha allt större grad på tecknen, så att läsarna känner igen sig.
Språkrådets Ola Karlsson är densamma som förespråkar att vi ska skriva partinamn med stor bokstav. De är ju egennamn, är hans enkla och logiska argument. Både Socialdemokraterna och Ipad inleds därmed med stor bokstav. Tidigare var reglerna lite mer svävande. Partier stora nog att ha suttit i riksdagen skrevs med liten bokstav, medan de som ännu inte klarat fyraprocentsspärren skrevs med versaler. Var det månne insikten att Sverigedemokraterna skulle skrivas med stor bokstav medan kristdemokraterna med liten, som gjorde de nya reglerna så tilltalande.
Det behövs en upprensning i versal- och gemenröran tycker Språkrådet. Osäkerheten bland skribenter är omvittnat stor. Bland språkfrågorna som kommer in till myndigheten tillhör dem om liten och stor bokstav de absolut vanligaste.
Men som så ofta med försöken att göra reglerna mer logiska finns det en gräns. Namnen på månaderna, det hörs ju att det är namn, skrivs med liten bokstav. Än så länge.
