Tips till journalister som hukar inför siffror
De flesta journalister älskar ord men hukar inför siffror. Men ointresse för matte är tyvärr inget försvar för att släppa igenom luddiga eller orimliga värden i en artikel.
I ett par månader har det duggat mejl och telefonsamtal kring min språkkrönika om den ensamma redigerarens nattliga våndor.
Igenkänningsfaktorn var tydligen hög. Flera vittnar om frustrationen i att aldrig hinna göra en ordentlig insats i textredigeringen. ”Bra texter är, eller borde vara, tidningarnas främsta vapen i kampen om läsarna; ändå verkar så få bry sig i dessa de slimmade redaktionernas tid. Sorgligt, milt uttryckt”, är en av reaktionerna.
bryt
Det mest överraskande brevet kom med snigelpost, prydligt handskrivet av Bo Holgersson, pensionerad från Norrländska Socialdemokraten sedan femton år. Brevet hade en härlig historia att berätta. I kuvertet låg också ett tidningsklipp från mitten av 1960-talet. Med det ville Bo visa att somligt kunde slippa förbi även de gamla kontrollstationerna.
“Ingressernas mästare Duff Deutgen, en av de många journalisterna, kände sig en aning missförstådd och ett kvällspass påstod han sig kunna tota ihop vilken smörja som helst utan att någon reagerade”, berättar Bo i brevet. Försöket lyckades över förväntan. Notisen kom in i NSD i följande skick:
Länets va-nät
fyra gånger
runt jorden
Luleå (NSD). – Vi har siktet inställt på ytterligare ökning av de sysselsättningsbefrämjande åtgärderna i syfte att bereda arbete åt så många som möjligt, sade länssysselsättningskonsulent Holger Volger vid fredagens va-konferens i Luleå. Norrbottens sammanlagda va-nät räcker 800.000 mil eller en sträcka lika lång som jorden runt fyra gånger. Varje rör motsvarar en kostnad motsvarande det årliga utlägget för sjukvården per innevånare och år inom länets fem mest tätbebyggda kommuner.
Det material som gått åt för detta va-nät skulle kunna fylla sammanlagt 93 domkyrkor och den sammanlagda kapaciteten motsvarar 1.345.678 kilowattimmar per megahertz – alltså lika mycket som går åt för Stockholms stad under en rusningstimme.
Va-entreprenörernas intresseorganisation Gulp hade inbjudit till konferensen som samlat ett 60-tal deltagare, entreprenörer i länet och representanter för statliga och kommunala myndigheter.
bryt
Skribenten Duff Deutgen hade alldeles glömt bort sin text. Han blir lite överraskad, men skrattar gott när han känner igen de rader jag läser upp i telefon. Duff minns inte riktigt när han skrev sin fejkade notis, men han minns varför han gjorde det.
– Jag retade upp mig på att vi tog in en massa byråkratdravel i tidningen, fast inte ens de som skrev det fattade vad det betydde.
Inte en enda hörde av sig om notisen och bara ett fåtal blev invigda. Efter alla år är Duff Deutgen beredd att dela hemligheten med fler. Kanske kan notisen påminna dagens journalister om hur lätt det är att förledas av skenbart exakta siffror. För även om Duff tog alla värden ur luften, utnyttjade han med stor finess de auktoritetsknep som skickliga lobbyister använder.
bryt
De flesta journalister älskar ord men hukar inför siffror. Men ointresse för matte är tyvärr inget försvar för att släppa igenom luddiga eller orimliga värden i en artikel. Osäkra reportrar och redigerare, som våndas över rapporter och utredningar, kan numera hitta viss hjälp på webben. Amerikanska journalistutbildare ger på www.notrain-nogain.org råd och varningar till den som klickar på Newsroom Training och går vidare till Numeracy. Även www.webmath.com kan hjälpa till med knepiga uträkningar.
Och alla redaktioner må rannsaka sig. Hur långt skulle en skicklig skämtare kunna komma i dag?
eva.martensson@miu.se
