”Ungdomar fräschare än gubbjävlar”
SVT lade ned de framgångar man hade med program som leddes av Siewert Öholm och Sverker Olofsson, båda förvisso gubbdjävlar. I stället satte man in två unga bimboreportrar av TV4-typ för att göra debattprogrammet ”Debatt” som är det minst betittade och det mest utskrattade i SVTs historia. Den journalistiska visionen bakom dessa förändringar är kristallklar: gubbdjävlar må ha tittare men ungdomar är fräschare.
Att TV4 förvandlat sitt debattprogram Svart eller Vitt till en sorts klassens roliga timme med obligatorisk rockmusik må vara hänt. För TV4 betalar man frivilligt.
När emellertid statstelevisionen gör sammalunda är det en betydligt allvarligare fråga. SVT lade ned de framgångar man hade med program som leddes av Siewert Öholm och Sverker Olofsson, båda förvisso gubbdjävlar. I stället satte man in två unga bimboreportrar av TV4-typ för att göra debattprogrammet ”Debatt” som är det minst betittade och det mest utskrattade i SVTs historia. Den journalistiska visionen bakom dessa förändringar är kristallklar: gubbdjävlar må ha tittare men ungdomar är fräschare.
Störst skada har emellertid denna filosofi tillfogat SVTs samhällsprogram. För något år sedan hade vi tre sådana i SVT, Reportrarna, Norra Magasinet och Striptease. Gubbdjävlar i de två förstnämnda. Dessa program hade miljonpublik men lades ned. Ersättningen ”Uppdrag Granskning” når inte halva den tidigare publiken.
SVT har slaktat just sådana program som mer självklart än underhållningen omfattas av så kallad public service. Avsikten var i första hand att kasta ut gubbdjävlar, typ Bo Holmström som presenterade Reportrarna, och få in blondinersättning.
Byte av programledare föregicks av olika tester ibland annat ”utstrålning”. Kattis Ahlström, framgångsrik programledare inom barn- och underhållning, visade sig då vinna utstrålningskvalifikationen. Därmed var katastrofen ett faktum och tittarsiffrorna halverade.
Kattis inleder nämligen programmet genom att vara charmig, le mycket vackert, lägga huvudet på sned och utstråla av bara helvete (det var ju det som gällde). Hon använder med förkärlek barnspråk, som när hon skulle låtsasintervjua poliser om varför det dödas fler människor av svensk polis nu än förr och i inledningen kallade polisens tjänstevapen för ”pangpangen” med hänvisning till att mycket små pojkar använde den beteckningen på dagis. Bakgrunden just då var att en polis dödat en flykting med skott i ryggen när denne flydde nerför en trapp.
Kattis gör inte bara pseudointervjuer med personligt barnspråk utan också små pseudoreportage. Om det riktiga reportaget ska handla om oljeutsläpp i Östersjön inleds ”Uppdrag Granskning” med att Kattis står vid en strand, pekar över axeln och säger att det där är Östersjön. Sedan lyfter hon upp sitt lilla söta pekfinger och visar oss en svart fläck och förklarar att det här är olja. Och hela tiden utstrålar hon.
Följden blir närmast självklart halverade tittarsiffror eftersom Kattis är lika fel i ett samhällsprogram som gubbdjäveln Bo Holmström på hennes hemmaplan som presentatör av schlagerfestivalen.
Följden blir också att det som sägs i allvarligt menade reportage av samhällsreportrar saboteras av ”utstrålningen” och förlorar sin trovärdighet. Ingen bryr sig längre om de avslöjanden som kommer i SVTs enda återstående samhällsprogram därför att det är bimbofierat.
Tänkarna inom SVT kan i värsta fall anse att detta inte gör någonting. De vill bli av med tittare mellan 50 och 70 år, nämligen den åldersgrupp som dominerar TV-tittandet i hela den kända världen. De vill få ”ungdomar” att se på TV i stället. Därför denna bimbofiering.
Tankefelet är lätt att genomskåda men dystert att begrunda. Problemet med ungdomars låga ålder kommer att lösas på ett naturligt sätt. Senare i livet kommer de av lätt uppräknade skäl att se mer på TV än just nu. Såvida inte TV blivit så fullkomligt bimbofierat som SVT strävar efter under nuvarande ledning.
Det värsta är förstås att det är våra skattemedel (licenser) som används för att genomföra detta sabotage.