Utgivarbeslut på nätet bör ta hänsyn till tiden
En ansvarig utgivare bör ta hänsyn inte bara till vad som ska publiceras – utan också hur länge det ska ligga ute på nätet.
I utgivarfrågor bör man i dag även ta med webbpubliceringens längd i beslutet. Det är min slutsats sedan Malmö tingsrätt slagit fast att Sydsvenskans chefredaktör även är ansvarig för gammalt material på tidningens sajt. Tidigare har ett utgivarbeslut inneburit att vi väger konsekvenserna för individen mot allmänintresset – i dag.
Med webbpublicering behöver vi väga konsekvenserna för individen mot allmänintresse också imorgon. Och i övermorgon. Ett exempel: En högt uppsatt polischef döms för sexköp. Ansvarig utgivare fattar beslutet att polischefens namn är av allmänintresse och ska publiceras.
Om nyheten ska ut på nätet bör följande fråga ställas: Hur länge är polischefens namn av allmänintresse? Är det fortfarande relevant att publicera namnet om fem år? Tio år? Är namnet inte av allmänintresse om tio år bör namnpubliceringen förstås inte ligga kvar på nätet i evig framtid.Det kan tyckas omständligt, men vad är alternativet? Att polischefen, som om tio år har sadlat om till laglydig gymnasielärare, får sona sitt brott varje dag – eftersom artikeln dyker upp när elever googlar hans namn?
För en individ med ovanligt namn kan en sådan publicering bli ett tungt och mångårigt straff. Man bör fråga sig om detta är rimligt. Det finns ännu inte någon bra lösning för hur man ska hantera en tidsbegränsad namnpublicering på nätet rent tekniskt.
Men det viktiga är att vi börjar ta in tidsperspektivet i utgivarbeslutet. De tekniska lösningarna får anpassas till etiken, inte tvärtom.
