Utnyttja den semantiska webben
Den semantiska webben är något som journalister bör hålla åtminstone ett halvt getöga på. Det handlar nämligen om ordförståelse maskiner emellan, alltså att datorer kan förstå innebörd och mening i texter.
Google är en självklar aktör, och förra året köpte de in Metaweb som står bakom Freebase. Det sistnämnda ser lite ut som Wikipedia, men är i stället en enorm relationsdatabas där maskinen har listat ut att en stålsträngad gitarr har med musik att göra och sorterat in den under instrument, under musik. Google använder sådan här teknik för att svara på enkla frågor som vilket år det ena eller andra hände, eller hur gammal någon viss person är.
Det låter kanske inte så märkvärdigt, men en webbtjänst som heter Hunch borde få åtminstone några kulturjournalister lite nervösa. Här skapar man en profil genom att svara på ett gäng frågor, och sedan börjar Hunch rekommendera filmer man vill se, böcker man vill läsa och resmål man vill besöka. Hunchs mission är att lägga in varje person som använder internet och varje objekt som finns på nätet i en semantisk "karta", för att med ordförståelse kunna ringa in sammanhang och ge rätt rekommendationer.
Som journalist eller webbredaktör kan man ju visserligen välja att dra nytta av sådana tjänster snarare än att bli nervös av dem. Hunch kan hjälpa till med att associera fram bra tips. Behöver man exempelvis mer kött på benen i något särskilt ämne är flera av de här semantiska sökmotorerna mer effektiva än Googles/Bings vanliga sökrutor.
Testa exempelvis Sensebot, som drar ihop information från olika sidor (som Wikipedia) och försöker skapa en sammanfattning på det sökta ämnet. Finska Hakia försöker organisera resultaten efter typ. Kosmix sorterar svar efter ämne och tittar främst på sociala medier. Cognition fokuserar på medicinsk information. Factbites jobbar på att leverera fullständiga meningar som svar på frågor eller sökord.
Testa alla på länken här: http://nanok.com/smj
