Uvell och en subversiv korrläsning

På måndagen publicerade Timbros ganska nye VD Markus Uvell en drapa på DN Debatt. För att komma från den intellektuellt välutrustade, runt två meter långa och sleeve-tatuerade näringslivsbasen var det en påfallande förutsägbar propagandatext. Ett slags linjetal i avsikt att flytta fram och befästa de borgerliga ideologiska positionerna i Sverige. Uppdraget: att tränga djupare ner i folksjälen och samhällskroppen för att på allvar rensa ut sosseriet. Uvell sade sig vilja bryta den "koncensus" som präglar Sverige.

Koncensus. Jo, han skrev så. Ett litet stavfel bara. Vilket vänsternestorn Sven-Eric Liedman raskt slog ned på redan på DN Kultur dagen efter. I en spalt skyfflade Liedman ut lite obestämd, purken kulturradikal kritik mot Uvells ambitioner. Hans argument kom i slutklämmen "Och nu en VD för Timbro som inte kan stava till "konsensus". Liberalernas bristande bildning, alltså.

Jag ryckte själv till på måndagen när jag vid frukost snubblade på Uvells lilla stavfel. Inte för att det var speciellt anmärkningsvärt, jag vet flera toppar i samhällslivet till både vänster och höger som har långt svårare för att stava. Jag har dessutom haft tillgång till Uvells privata texter i ett annat sammanhang och vet att han oftast skriver påfallande god svenska.

Annons

Men. De korrekturläsare som gick igenom texten inför publicering läser rimligen texten mer noggrant än jag gjorde på måndagsfrukosten. Rimligen. Inte säkert. Och möjligen, kanske troligen, gjorde korrekturläsaren ett politiskt val på söndagskvällen. Genom att låta felstavningen stå kvar. För kan det verkligen varit en slump att just det ordet råkade slinka förbi korrekturet? Vilket subtilt budskap förmedlades därmed? Jo att "här gapar en konfrontativ liberal som inte kan stava till konsensus". Som inte kan stava till det som varit kärnan i den långsiktigt framgångsrika svenska modellen.

Hur symboliskt får det bli egentligen? Helt i nivå med att man inte får stava fel till "intellektuell" eller "intelligens" i en artikel som angriper andras tankeförmåga. Och sen är det ju det här med stavfel. Det verkar lite korkat. Skrivfel och slarvfel är tillåtna, men stavfel på "fina" ord antyder bristande språkförmåga, trubbigt intellekt, vacklande intelligens och en vilja att slänga sig med en vokabulär man inte klarar av.

Nå. Vi vet inte. Misstaget kan till och med ha skett på ett undermedvetet plan. När jag läste Peter Hoegs prisbelönta bok "Fröken Smillas känsla för snö" noterade jag att ordet Celsius i min upplaga stavades "Celcius" på de flesta ställen. Jag fann det förvånande för en bok som för det första gick ut i gigantiska upplagor, och för det andra hade ett innehåll som i så många och långa stycken kretsade kring snö och temperatur.

Temperaturskalans upphovsman Anders Celsius var svensk, Peter Hoeg är dansk. Tanken slog mig att det kan ha varit ett instinktivt val, att Hoeg och förlaget undermedvetet valt att inte riktigt svälja och smälta namnet på den temperaturskala vars upphovsman kom från det ständigt vägande, mätande och mästrande storebrorslandet i öst.

Undermedvetna felstavningar – och utebliven korrekturläsning i politiskt syfte. Jag är kanske alltför konspiratoriskt lagd. Så länge det gäller ett så pass ofarligt ämne lär jag därmed ändå knappast riskera utfulning ur Sveriges koncentriska samhällskropp.

Pau1 F.

PS: Så ingrep DNs kulturchef Björn Wiman och lyfte en strip från Martin Kellermans Rocky-serie från tidningssajten. Parodin på den bittre losern som yrar om "judarna på Bonniers" – fick inte synas på DN.se. Det kan inte varit Kellermans avsikt som var suspekt. Han har på ett genialiskt sätt under lång tid etablerat en plats i offentligheten där han knivskarpt skurit ut groteska parodier på Sveriges icke-politiskt korrekta, förbjudna och ofta lågpannade instinkter. Det utrymmet är värt att vårda. Att som Wiman, kalla honom antisemit, är orimligt. Jonatan Leman skrev klokt om saken på sin blogg. Och själv ställer jag mig frågan: Kan en fördom vara så tabu att man inte ens får förlöjliga den? Kan ett ord vara så farligt att det, oavsett gott uppsåt, inte får uttalas? Mina tankar förs till Life of Brian. Förste man som säger ordet "J—-A" ska stenas till döds. Till slut ligger fel person – eller vi allihop – begravda där under stenarna.