Vederhäftigare med grafik

Finns det nyhetsgrafik på en tidningssida, så fastnar jag alltid med blicken där. Det spelar ingen roll vilket ämne som behandlas. Välgjord nyhetsgrafik förmår intressera en för sånt som man inte hade en aning om att man ville veta.

Tänka sig, är det så skogsmusens matsmältningssystem fungerar! Man studerar bilden, följer de små pilarna och läser de korta förklarande bildtexterna och känner sig, tja, upplyst.

Vissa saker gör sig bättre i grafik än på fotografi. Ta till exempel de hemska genrebilderna av ångest eller depression, ska man välja varianten med svart silhuett mot nakna, spretiga trädgrenar eller är det bättre med en suddig människa som har huvudet i händerna, personen på bilden har inget med artikeln att göra. Varför? Om personen på bilden aldrig har känt ångest, så skulle det duga lika bra med en bild på en gaffeltruck. Då slipper man dessutom förklara varför den inte har med innehållet i texten att göra, det säger sig självt.

bryt

Det är mycket mer informativt med nyhetsgrafik, att visa signalsubstansernas knöggliga färd i hjärnan hos en deprimerad person. Om psykiska tillstånd översätts till grafik ser de vederhäftiga, för att inte säga vetenskapliga ut. En gång när jag jobbade på ett regionalt nyhetsprogram ute i landet, skulle vi i teamet besöka en avdelning för sluten psykiatrisk vård som uppvisat mycket goda resultat. Bland annat hade rymningsförsöken i stort sett upphört. Vilken var hemligheten, vad var det som hade förändrat dessa mördare och våldsmän? Svaret visade sig vara mer personal. Patienterna blev mindre oroliga när det var lätt att hitta någon som hade tid att prata. Dessutom behövde de inte rymma för att komma ut, när det fanns tillräckligt med vårdare som kunde ta med dem på promenad utanför sjukhusets murar.

Svårare var det inte – med andra ord alldeles för enkelt, det förstod jag på nyhetschefens bedrövade min när han såg mitt inslag. Såna här självklarheter skulle han inte kunna intressera de rikstäckande nyhetsprogrammen för. Ett av dem hade som förstanyhet den här dagen att ”schizofrenins gåta är löst”. Med hjälp av en avancerad kamera kunde man se röda och gröna fält i hjärnan, vilket betydde … det är lite oklart vad. Att det skulle kunna förklara schizofreni var naturligtvis en överdrift, men det spelar mindre roll i sammanhanget. Här fanns vetenskapliga bildbevis, som enkelt kunde förvandlas till nyhetsgrafik. Vilket är mer än vad man kan säga om det reportage jag hade med mig från den psykiatriska avdelningen.

bryt

Nyhetsgrafiken är ren och ordentlig, den felande länken mellan journalistik och vetenskap. Den ger ett precist intryck och har inte plats för ”om” eller ”kanske”. Det som omvandlas till nyhetsgrafik blir avgränsat och överskådligt. Läsaren får en bild av att allt är under kontroll. Men tänk om man försåg detta kraftfulla text- och bildspråk med nytt innehåll, eller helt enkelt vände på perspektiven. Då skulle det gå att göra riktigt effektiv satir i nyhetsgrafikens form. Det ser jag fram emot.