Gå direkt till textinnehållet
Bild på författaren
Fouad Youcefi
USA-korrespondent, SVT

Vi behöver ett enhetligt ”off the record”

"Det finns ingenting som heter ’off the record’ i Sverige”. Den devisen lärs ut av en rad kommunikatörer och PR-konsulter. Och även många journalister håller med.

Jag tänker att de har fel. Det finns en hel del journalister – inklusive jag själv – som ibland godkänner att få information med olika typer av förbehåll. På så sätt kan man få veta mer om något som kanske leder fram till nästa stora avslöjande om ett allvarligt missförhållande.

Jag tror med and­ra ord att termer som ”off the record”, bakgrundssamtal, eller källskyddat samtal har sin plats i journalistiken. Men det finns ett stort problem. Det finns ingen enhetlig definition på någon av dessa termer. Hur ordet används skiljer sig åt mellan olika redaktioner och inte sällan även mellan olika journalister.

På amerikanska nyhetsbyrån AP och på New York Times innebär ”off the record” att uppgifter som journalister får inte kan användas för publicering. Andra mediehus tolkar samma term som att uppgifterna visst får användas, men att källan inte på något sätt får anges. I USA används också termerna ”on background” och ”on deep background”, men återigen på olika sätt av olika tidningar.

Annons Annons

Samma problem finns i Sverige, men här är vi kanske än mindre vana vid hanteringen av källor – med tanke på att vår offentlighetslagstiftning varit betydligt generösare än i exempelvis USA.

Men de olika tolkningarna av begreppen skapar osäkerhet hos källor, som inte sällan är mycket oroade över repressalier. När jag för en tid sedan hade kontakt med en person på ett kommunalt bolag i Västsverige så var det uppenbart att hen plötsligt ville prata om ett allvarligt missförhållande – off the record. Mina försök att förtydliga hur jag kunde använda mig av källans uppgifter gjorde oss om möjligt mer förvirrade.

Så, låt oss försöka skapa en enhetlig guide kring de här begreppen som vi kan sprida i branschen. Vi skulle kunna kalla den för Journalisternas riktlinjer för källskydd. Eller något annat.

Så här skulle man kunna dela upp de olika varianterna:

  1. On the record – Det allra vanligaste och bästa sättet att ha kontakt med en person. Alla uppgifter kan användas för publicering, och källan redovisas med namn och titel.
  2. On background – Används när källan kan tänka sig bli citerad, men i anonymiserat skick. Även uppgifter från källan kan användas för pub­licering, om publiceringen inte röjer källans identitet.
  3. On deep background – Källan blir inte citerad alls, men uppgifter från källan kan användas för publicering, om publiceringen inte röjer källans identitet.
  4. Off the record – Varken uppgifter eller citat från källan kan användas för publicering, men uppgifterna kan användas för att få fram fler uppgifter, under förutsättning att källans identitet inte röjs.

Såvitt jag ser det finns det ett enda bekymmer med de här begreppen, och det är just ”off the record”. Problemet där är att det svenska anonymitetsskyddet endast gäller om en källa, eller meddelare, lämnar uppgifter som är tänkta för publicering. Därför blir ”off the record” en yrkeshedersfråga. Och det är en yrkesheder som i alla fall jag kan tänka mig att upprätthålla.

***

Läs mer: Anna Helséns och Erik Zsigas vill inte se en kodifiering av ”off the record”, skriver de på Journalisten Debatt.

Fler avsnitt
Profilen

”Socialreportaget finns knappt längre”

Christoffer Hjalmarsson har levt 36 dagar på gatan och suttit 30 dagar i fängelse.
Fler profiler