Wikipedia är en bra källa
Tveksam till att använda Wikipedia i jobbet? Tänk om. Rätt använd är Wikipedia en journalistisk guldgruva.
För en journalist är den stora nyttan med Wikipedia inte att man snabbt får svar på frågor. Visst är det en bra funktion – men svaret går generellt inte att använda när man ska börja skriva. Risken att någon av Wikipedias volontärskribenter har skrivit fel anses som regel vara för stor. (Även om undersökningar visat att Wikipedia faktiskt inte innehåller fler fel än professionella uppslagsverk.)
Men den stora nyttan hos Wikipedia handlar om källor. Långt ner på Wikipedias artikelsidor, nästan i slutet, hittar vi en avdelning som heter "Referenser". Här finns källhänvisningar till den information som artikeln innehåller. Hur fullödig källförteckningen är varierar med skribenten. Men inte sällan finns där en rejäl laddning med riktigt bra referensmaterial – smidigt upplagt för vidare research.
Ett exempel: slår vi upp "snöoväder" på Wikipedia får vi upp en lista med svåra svenska snöoväder de senaste 160 åren. Intressant – men knappast en text som redaktören låter oss hänvisa till i en artikel.
Men tittar vi längre ner, under "Referenser", hittar vi en källhänvisning: SMHI, Faktablad, "Svåra snöoväder". När man googlar dessa ord dyker det upp ett faktablad från SMHIs sajt, som innehåller samma information som Wikipedia och mer därtill.
Utöver rena faktareferenser som denna, kan man på nyhetsaktuella ämnen ofta hitta en användbar sammanfattning i form av länkar till tidigare nyhetsartiklar.
Det finns de som hävdar att nätet gör journalister lata. Och den risken finns nog. Men rätt använt är verktyg som Wikipedia ett sätt göra researchen enklare – och frigöra mer tid för fördjupning.
Länk: http://www.wikipedia.se
