Är de mörka åren över?

Helsingborg Dagblad drar i gång en webb-TV-satsning, lokaltidningar startar, TV4 planerar en 24-timmarsnyhetskanal och nog kan väl SVTs Nyhetsbyrån sägas vara en satsning på journalistik.

Samtidigt minskar arbetslösheten. De öppet arbetslösa minskade med 21 procent jämfört med april förra året och antalet långtidsarbetslösa minskade med 5 procent. Totalt är 342 journalister öppet arbetslösa.

Annons

Och enligt Journalistens årliga sammanställning är det i år färre sökande till fler sommarvikariat än tidigare år.

Men allt är inte ljust. Fortfarande är finansieringen ett problem. Flera försök pågår och det ska bli intressant att se vad som händer med dem. Till exempel sammanslagningen av webben för BLT och Sydöstran.

Om man för en kort stund bortser från sammanslagningen av redaktionerna och vad det kan innebära för konkurrens, demokrati och granskning, och i stället ser på sajtens betalningsmodell så är det ett spännande försök.

Tänk om det funkar? Att prenumeranter orkar ladda in sitt prenumerationsnummer och att lösnummerköpare är beredda att betala för plusmaterialet.

Det som skiljer BLT/Sydöstrans betalsajt från en del tidigare försök, som inlåsningen av visst material, är att det är ett fullskaleprojekt. Bara kortversioner av händelsenyheter finns tillgängliga för alla, allt annat kostar pengar att ta del av, med några få undantag.

Att en Facebookgrupp bildats i protest mot betalningen är kul, ja rentav bra. Det visar att det finns ett verkligt intresse av att ta del av det som finns bakom betalväggen.

Långsiktigt måste marknadsmänniskorna och ekonomerna inom mediebranschen hitta betalningsmodeller som betalar för god journalistik.

Även om papperstidningen kommer att finnas kvar inom överskådlig tid, så minskar upplagorna, och även om klassisk broadcast inom radio och TV fortfarande är i särklass störst, så märks det att de kommersiella aktörerna är oroliga för den tekniska utvecklingen. Varför skulle de annars skriva en debattartikel om att public service inte får bli för bra?

Med risk för att låta tjatig: betalningen kräver att kvaliteten på journalistiken är hög och det blir den bäst med trygga anställda. Arbetsgivarna måste noga fundera på hur de använder bemanningsanställda och vikarier och hur de betalar sina frilansar.

X X X 

Mitt första sommarjobb som journalist var egentligen alldeles för svårt för mig. Men med hjälp av duktiga kollegor så gick det vägen. Det fanns tid och möjlighet för de erfarna att hjälpa en oerfaren tillrätta.

Sommarvikariaten är den stora prövningens tid för nya journalister. De har i bästa fall ett par månader på sig att göra så gott intryck att de får komma tillbaka.

Men ansvaret ligger inte bara på vikarien själv. Det handlar också om arbetsledning, att ge de nya en möjlighet att klara av sitt nya jobb och växa.

På det sättet kan vi också försäkra oss om att det även i framtiden finns journalistik som man kan ta betalt för.

LEDARSTICK

Ta bort det fällda

Det är inte rimligt att artiklar och inslag som fällts av PON eller granskningsnämnden finns kvar i de sökbara arkiven. Det borde ingå i vårt ansvar att ta bort, ändra eller på annat sätt markera att inslaget, eller artikeln klandrats eller fällts.

Medierna berättade i helgen om ett inslag i TV4, tidigare har andra exempel diskuterats på Second Opinion. Såväl PO och PON som Granskningsnämnden bör snarast ta fram riktlinjer kring detta.

Polisen & läckorna

I Agenda, söndag 29 maj, debatterades polisläckor, med utgångspunkt bland annat från publiceringarna kring Kamratpostens chefredaktör Ola Lindholm. Att polisen läcker handlar om arbetsledning och en oförmåga att skapa lojalitet hos en del av kåren. Förslaget om att inskränka meddelarfriheten på grund av läckorna skulle därför inte bara vara ett slag i luften utan också försämra offentlighetsprincipen och därmed demokratin på ett oacceptabelt sätt.