Bo Sigheden: Samtal istället för debatt
På annandag jul har Ekonomiska klubben sitt sista sammanträde. Klubbens ordförande Bo Sigheden går i avgångspension och programmet läggs ner efter 31 år i etern. Ekonomiska klubben är ett av Sveriges Radios äldsta aktualitetsprogram, endast slaget av Dagens Eko (1937), Sporten (1961) och Kulturkvarten (1963).
På annandag jul har Ekonomiska klubben sitt sista sammanträde. Klubbens ordförande Bo Sigheden går i avgångspension och programmet läggs ner efter 31 år i etern.
Ekonomiska klubben är ett av Sveriges Radios äldsta aktualitetsprogram, endast slaget av Dagens Eko (1937), Sporten (1961) och Kulturkvarten (1963).
Vad som kommer att hända med de vise män och kloka kvinnor som en sista gång under julhelgen siar om den ekonomiska utvecklingen i världen är oklart.
– Klubben skingras och de får sprida sina konjunkturbedömningar i andra fora, säger Bo Sigheden.
Ända sedan starten 1972 har Ekonomiska klubben rört upp känslor bland dem med det politiska hjärtat till vänster. Programmet har beskrivits som en direktörsklubb, Dagens Nyheters radiokrönikör Rasmus Malm kallade nyligen Ekonomiska klubben för gubb-moderat och Jan Guillou har lite hånfullt benämnt de som sysslar med ekonomijournalistik för räknenissar.
Bo Sigheden har hört dessa gliringar många gånger och är trött på den förutfattade meningen att Ekonomiska klubben endast skulle vända sig till direktörer och att gemene man inte är intresserad av ekonomi. Detta bekräftas också av SRs egna mätningar. Det verkar finnas ett intresse av att få information om makroekonomi. Ekonomiska klubben har ungefär 100 000 lyssnare då det sänds på fredagar och något mindre under reprisen på lördag.
Bo Sigheden påpekar att syftet med Ekonomiska klubben är att ge människor en uppfattning om hur ekonomin påverkas av den politik som regeringar i olika länder faktiskt bedriver, inte som vänster- eller högerideologer tycker att den borde ha bedrivits.
– Det fanns i början ett motstånd mot programmet därför att vi försökte beskriva den ekonomiska verkligheten som den faktiskt var och inte som ideologerna tyckte att den borde vara. Det väcktes krav på att frontfigurer inom vänstern och högern skulle medverka i klubben. Vi envisades med att ha ekonomer med i programmet som tillhörde en mittfåra i den ekonomiska diskussionen.
Inga direktörer
Han förklarar med emfas att klubben aldrig har haft några direktörer i programmet, utan det har varit nationalekonomer och konjunkturanalytiker. Återkommande medlemmar i klubben har bland många andra varit Leif Vindevåg, börsens utredningschef, Olle Djerf, chefsekonom på Nordea, Anders Palmér, chefsekonom på första AP-fonden, Anne-Marie Pålsson, docent i nationalekonomi, och den numera avlidne ekonomiprofessorn Rudolf Jalakas.
– Det är inget direktörsprogram, det är ett program med nationalekonomer och konjunkturbedömare. Det har smugit sig in en och annan med titeln direktör, men de har i grunden varit just ekonomer. Vi har aldrig någon gång diskuterat management. Jag tror inte ens ordet har nämnts. Och ingen har varit med i sin roll som politiker. Ann-Marie Pålsson slutade i god tid innan hon blev invald i riksdagen för moderaterna.
När Bo Sigheden startade sin klubb var ekonomijournalistiken i Sverige fortfarande i sin linda. Dagstidningar hade några pliktskyldiga halvsidor som berättade om börskursen. Några tidskrifter fanns, men de som ville skaffa sig mer information var hänvisade till utländska tidningar som The Economist och Financial Times.
Intresset för ekonomi växte då Bo Sigheden efter en sejour i Stockholm på Stockholms Tidningen och Ekot flyttade till Sveriges Radio i Malmö och bevakade Danmark under det politiskt mycket turbulenta 60-talet. Han fascinerades av hur mycket i det politiska spelet som i grund och botten bestämdes av ekonomiska frågeställningar.
Bo Sigheden har inga formella studier eller akademiska betyg i nationalekonomi, men ser det inte som en belastning, kanske snarare tvärtom. Som ordförande är hans uppgift att leda debatten framåt och ställa de frågor som den vanliga lyssnaren skulle ha ställt. Det är inte han som ska vara expert, utan klubbens medlemmar. Han är ensam redaktör för programmet, men påpekar att Ekonomiska klubbens medlemmar fungerar som programmets redaktion.
Föra ett samtal
Bo Sigheden är troligtvis den enda programledare som kallar sig för ordförande. Det har en rent språklig förklaring eftersom en klubb sällan har programledare. Dessutom är programmet upplagt som ett samtal där Bo Sighedens uppgift som ordförande är att leda en diskussion. Vad som varit utmärkande för Ekonomiska klubben sedan starten är att det inte är ett debattprogram, utan ett program där det förs ett samtal.
– Jag ansåg att det behövdes program där man i lugn ton skulle samtala om ekonomiska frågor. Det är också något som lyssnarna har poängterat, att de har haft utbyte av att det inte har grälats i programmet. De har kunnat tillgodogöra sig informationen på ett mycket bättre sätt på det viset.
Bo Sigheden skulle vilja se och höra fler aktualitetsprogram där konflikttemperaturen tonades ner och det fördes ett mer resonerande samtal. Han misstänker att lyssnare och tittare får ett överdrivet intryck av att det finns ett otal konflikter i samhället, när det i själva verket är så att svenska politiker ofta ligger nära varandra i uppfattning i många ämnen.
– Det är en naturlig del av massmedierna att man söker det uppseendeväckande. Men det är inte säkert att det ger den bästa bilden av vad som verkligen händer i samhället.
Inom ekonomin finns det många begrepp som för en lekman kan vara svåra att förstå, som exempelvis reporänta, stabilitetspakt, buffertfond, valutakorg eller strukturanpassningsprogram. Det har alltid varit en finkänslig balansgång hur många av dessa ekonomiska termer Bo Sigheden ska förklara utan att det stör det samtal som förekommer i studion.
– Ekonomiska klubben är inget ABC-program i ekonomi. Det är trots allt ganska avancerade ekonomiska samband vi försöker att reda ut. Det ska vara tillgängligt för alla, men också locka de specialintresserade. Samtalsformen kräver att det inte blir för många avbrott med förklaringar.
Trots klubbens samlade kunskap och skarpsinne har den inte lyckats att förutspå någon av de kriser som uppstått på finansmarknaderna, varken IT-bubblan, finanskrisen i Östasien eller den ekonomiska härdsmältan i Argentina. Den har inte kunnat förutse utvecklingen på börsen eller talat om hur räntan kommer att utvecklas i framtiden.
– Alla konjunkturbedömare vet att de kommer att ha fel. Avsikten med att analysera en utveckling, som kan leda till en ökad inflation eller arbetslöshet, är att varna så att den ekonomiska politiken kan vidta åtgärder. Åtgärderna ska helst vara så att konjunkturbedömarna får fel.
Inga orakel
Bo Sigheden påpekar att varken han eller någon annan i klubben är några orakel – som ytterst få är. Skulle det vara så skulle de alla vid det här laget vara rika och välmående.
– Hade jag med säkerhet kunna spå den ekonomiska utvecklingen i världen skulle jag ha slutat på Sverige Radio och utnyttjat mina kunskaper och blivit rik.
P1s programchef Hanna Stjärne har möblerat om i tablåerna och beslutat att förutom Ekonomiska klubben ska även programmen Pengar och rätt samt Jobbet läggas ner. De tre programmen slås ihop till ett 60 minuter långt magasin som ska handla om ekonomi. Hur programmet ska se ut är ännu inte klart och det är osäkert om Bo Sighedens klubbmedlemmar kommer att få plats i det nya programmet.
Ekonomiska klubbens ordförande drar sig i alla fall tillbaka efter att ha svingat klubban i ungefär 1 300 program och tänker sig i framtiden leda debatter och vara konferensledare, något som han även sysslat med innan pensionen.
– Sedan får vi se hur fort det dröjer innan jag bli bortglömd. När man försvinner från rampljuset är det lätt att glömmas bort, säger Bo Sigheden.
pj@journalisten.se
