Gå direkt till textinnehållet
Bild på författaren
Julia Nilsson
Redaktionschef & stf ansvarig utgivare

Braindrain i medierna

Braindrain. Så kallade man det som många u-länder var utsatta för på 70-talet. De välutbildade och driftiga människorna sökte sig ifrån de fattiga länderna där de inte kunde se någon utveckling. I stället tog de sig till i-länderna som kunde använda deras kompetens.

Samma beteckning skulle i dag kunna användas för att beskriva hur driftiga och välutbildade personer allt oftare lämnar journalistiken för något annat; att bli informatör, pressekreterare eller gå till ren PR-verksamhet som lockar med fasta anställningar, högre löner och fasta arbetstider.

I en tid med nedskärningar, slimmade och stressiga redaktioner och då allt fler anställs i bemanningsföretag är det tyvärr ett helt rimligt val.
Pia Conde, som var bemanningsanställd på SVT, bland annat som programledare, är glad över att få byta. Hon beskriver till och med att många av hennes kolleger är avundsjuka på henne. ”Jag har fasta arbetstider och kommer att kunna ha semester i sommar” är några av hennes förklaringar.
Hennes och flera andra välrenommerade journalisters flykt från journalistiken är oroande på många olika sätt.

Vi befinner oss i en skakig medievärld, där framtidens affärsmodeller ska tas fram och nya medier ska behärskas. Att i det läget skrämma bort de unga och nyutbildade som inte får justa jobb, och de driftiga, som får mer välbetalda jobb på annat håll känns inte helt smart.
Är medieföretagen på väg att bli kommunikationsbranschens u-länder?
 
x x x

Annons Annons

Trygga anställningar och justa arbetsvillkor främjar den goda journalistiken. Det blev uppenbart på Grävdagarna i Malmö. Vinnaren Hanna Nyberg, reporter på SVT Västnytt, menade att hennes pris var ett bevis på att trygg anställning är viktig.
Det är med tryggheten som bas, som man vågar ta ut svängarna och hitta de unika idéerna.

Några spår av kompetensflykt märktes förstås inte på Gräv. Ett par dagar i sällskap med grävare tar bort oron för journalistikens framtid. Kraft, energi, vilja och kompetens finns i överflöd.
825 personer var taggade på att få inspiration och dela med sig av egna erfarenheter kring gräv och avslöjanden.
Exakt vad som skiljer ett vinnande grävjobb från de som inte vinner kan ibland vara svårt att greppa. Att vem som helst av de som nomineras skulle kunna vinna är i alla fall helt klart.
Men det som är tryggt är att bakom 20-talet nominerade till guldspadarna finns ytterligare flera hundra bra gräv. Avslöjanden som inte vinner guldspadar, men vars journalistik haft stor betydelse.

x x x

Under Gräv diskuterades säkerheten ovanligt mycket. På guldspadefesten där cirka 700 journalister samlades var det noll kontroller på vilka vi var och om vi överhuvudaget hörde dit.
På många sätt var det befriande. Trots allt hyser vi en tillit till samhället. Även när det ryktades om skottlossning utanför på gatan och polissirerna ljöd, så var vi lugna.

Vi fantiserade i stället om vad vi skulle skriva i våra sista tweets på Twitter om vi blev anfallna.  Men frågan är nog tyvärr lite för allvarlig för att bara viftas bort. Hatet mot journalistkåren är utbredd, det fick vi (Journalisten.se) inte minst själva erfara när ett gammalt blogginlägg plötsligt uppmärksammades av Avpixlat och fick närmare hundra aggressiva kommentarer.
Vem vet om någon av dessa hatare också skulle kunna vara potentiella hotare och kanske gå ännu längre. I våra grannländer har två tidningar, Verldens Gang och Jyllands-Posten, redan utsatts för terrorbrott.
I den kontexten vore det nog önskvärt om Gräv 2013 i Göteborg även vägde in säkerhetsfrågorna.
 

LEDARSTICK

LAGRÅDET

Lagrådet dömer ut fotograferingsförbudet. Låt nu regeringen vara så klok att den drar tillbaka förslaget och hittar andra lösningar mot kränkningar.

 

TF OCH YGL KVAR

Yttrandefrihetskommittén fattade det enda rimliga beslutet – att säga nej till ny YGL och TF för att i stället utveckla de grundlagar vi har. Tack för det!

 

Fler avsnitt
Profilen

”Jag kan ingenting om robotar och missiler, men jag kan kultur”

För Edgar Mannheimer är det kulturen och historien som ger bäst förståelse för konflikterna i Mellanöstern.
Fler profiler

Senaste numret