Dags för Yrkesetik 2.0
Yrkesetik handlar inte bara om att vi ska ha hög integritet och stå fria från påverkan utifrån.
Det är väl annars det vi omedelbart tänker på när vi pratar yrkesetik. Få funderar nog på att ta emot uppdrag av personer utanför den redaktionella ledningen, eller accepterar gåvor som kan misstänkliggöra ställningen som fri och självständig journalist.
Men hur är det med yrkesetiken när vi skaffar material till våra artiklar och inslag?
Att visa hänsyn på fältet är portalparagraf i yrkesreglerna. Särskild hänsyn ska visas mot ovana intervjuobjekt.
När tiden är kort och man vill ha snabba bra uttalanden kan det vara lätt att gena. Men varje gång man gör det riskerar man att bryta allmänhetens förtroende.
Efter attentaten i Norge, ja redan dagen efter, skickade norska journalistförbundet ut ett mejl till samtliga medlemmar med råd om hur man skulle agera i bevakningen efter dåden.
Förutom övergripande råd om hur den enskilda journalisten bör bearbeta sina egna reaktioner så påminde förbundet också om de etiska frågor som man borde reflektera över.
Det var vaket och gav säker många enskilda journalister extra stöd inför svåra intervjuer med offer för attacken.
Nu ska svenska Journalistförbundet också börja uppgradera betydelsen av yrkesetik. Yrkesetiska nämnden, YEN, har under många år fört en nästan helt anonym tillvaro. Antalet anmälningar är få. Det behöver i sig inte vara ett bevis för att ingen bryr sig om nämnden, men lyssnar man runt, så är det väldigt få inom journalistkåren som bryr sig om eller har varit i kontakt med YEN.
Däremot finns det ett stort engagemang kring frågor om yrkesetik.
Norska journalistförbundet var berett när katastrofen träffade Norge. Är svenska Journalistförbundet berett om något liknande skulle hända här?
I de norska var vaersam-paragraferna står det: "Opptre hensynsfullt i den journalistiske arbeidsprosessen. Vis særlig hensyn overfor personer som ikke kan ventes å være klar over virkningen av sine uttalelser. Misbruk ikke andres følelser, uvitenhet eller sviktende dømmekraft. Husk at mennesker i sjokk eller sorg er mer sårbare enn andre."
I de svenska yrkesreglerna finns det en liknande paragraf: "Visa särskild hänsyn mot ovana intervjuobjekt. Upplys den intervjuade om huruvida samtalet är avsett för publicering eller enbart för information."
Den svenska paragrafen är mer oprecis och ger inte särskilt konkreta råd. Däremot finns tydligare regler i publicitetsreglerna, som sköts av PON.
Om nu yrkesetiken ska diskuteras mer och bli viktigare för förbundet, så kanske man även ska börja diskutera innehållet i reglerna. Behöver man skilja så hårt mellan yrkesregler och publicitetsregler till exempel?
"Visa alltid offren för brott och olyckor största möjliga hänsyn", står i publicitetsreglerna, men bör kanske även finnas med i YENs arbete.
I Norge är anmälningsförfarandet för brott mot yrkesreglerna och publicitetsreglerna desamma. Så ser det inte ut att bli i Sverige, åtminstone inte inom överskådlig tid. Desto viktigare att Journalistförbundet då visar att man menar allvar med sina ambitioner.
LEDARSTICK
ANSVARSFULLT
Visst är det glädjande att såväl DN, Aftonbladet som Expressen börjat ta ansvar även för artikelkommentarerna på nätet. Nu handlar det om att hitta vägar som kan återföra debatten mellan läsarna och redaktionerna till en sansad nivå och då är signalen viktig: de svenska medierna tänker inte lägre acceptera ohejdat näthat och hot på sina sajter. Gott så, så får vi se vilken metod som visar sig mest effektiv för det.
OANSVARIGT
Är det fundamentalism, eller bara dåligt omdöme som får Wikileaks att äventyra tusentals källor i sin senaste publicering av amerikansk diplomatisk post?
Wikileaks har betytt så mycket för att öka öppenheten i världen, det vore tråkigt om det slutar på detta oansvariga sätt.
