De eviga frågorna

Med vassa argument och konkreta exempel på usla löner, som kolleger med många år i yrket fick nöja sig med, lyckades de småländska ombuden få kongressen att besluta om en satsning på de lågavlönade.

Utan smålänningarnas strid hade frågan knappast prioriterats så högt. Kongressens beslut blev sedan vägledande för förbundets förhandlare i avtalsrörelsen. Det gav resultat.

Det lyckade upproret visade att kongressen inte bara är en välregisserad och förutsägbar föreställning. Saker och ting kan ta en oväntad vändning under en kongress. Det är ingen djärv gissning att låglönerna åter kan bli heta. Många landsortsjournalister är fortfarande – trots resultat i senaste avtalsförhandlingarna – underbetalda i jämförelse med storstadskollegerna.

Annons

När kongress 2008 i dag inleds har delegaterna att ta ställning till en rad förslag i grundläggande ämnen – man kan tala om för förbundet existentiella frågor – och staka ut den väg som Journalistförbundet ska välja de närmaste åren.

Vissa frågor tycks vara eviga. När Journalisten inför förra kongressen bad ombuden välja ut den viktigaste frågan blev svaren ganska samstämmiga: vikariernas villkor. Lönerna. Upphovsrätten. Medlems­nyttan. Frilansarnas villkor.

När Journalisten tre år och fyra avtalsrörelser senare ställer samma frågor till årets kongressombud blir svaren i stort sett desamma. Varje kongress brukar få sin speciella prägel och det är svårt att i förväg räkna ut vad som ska bli hetast i debatten.

Att döma av ombudens svar på Journalistens enkät är i år många engagerade i hur förbundet ska anpassa sig till framtiden. Medlemsantalet sjunker och unga i medieyrken ser inte utan vidare sig själva som journalister och ­söker sig följaktligen inte heller till Journalistförbundet. De närmaste tio åren går dessutom en stor del av de journalister som är födda på 40-talet i pension.

Frågan om vilka som ska kunna bli medlemmar är central. Den är också kontroversiell. Hur långt kan till exempel förbundet sträcka sig för att släppa in andra yrkes­kategorier, utan att ge avkall på kravet att medlemmar ska förbinda sig att följa de yrkesetiska reglerna?

Det gäller också att behålla medlemmar som i dag inte tycker att förbundet gör tillräckligt för dem. En försummad grupp är exempelvis mellanchefer som inte når upp till nivån där de kan få direktmedlemskap. De har ibland svårt att hävda sig i det vanliga klubbarbetet. Förhoppningsvis ökar deras inflytande om förbundets förslag att skapa ett särskilt forum för mellanchefer går igenom. Där kan de ta upp sina behov och diskutera gemensamma problem och få stöd och hjälp.

För framtiden är det likaså viktigt att studerandemedlemmarna ser det som meningsfullt att tillhöra Journalistförbundet. Även de måste få bättre stöd, information och hjälp när de ska bege sig ut i yrkeslivet.

De som tvivlar på det meningsfulla i att delta i fackligt arbete kan begrunda det småländska löneupproret 2005. Det går faktiskt att påverka förbundets inriktning.

 Blogg

VAD ÄR PUBLIC SERVICE?
Del 4. Nu har Blondinbella, ni vet tjejen som säger sig tjäna 10 000-tals kronor i månaden på dold produktreklam, hamnat i samma fack som vår statliga kanal. De samarbetar nämligen båda med Lindex.

Varor som bloggare tar upp säljer slut snabbt, meddelar Lindex. Särskilt vid lanseringen av public service-kollektionen ”Fem myror är fler än fyra elefanter” såg företaget­ hur försäljningen lyfte. Och om ­köparen i nätbutiken kommer från en blogg, får bloggen del av försäljningssumman.
O, O, O, Oh vad det låter bra! Det är o:et i bloggen som gör det! KA

 Engla

SORG I SVT
Englas begravning var inte viktigare att TV-sända än andra begravningar av omskrivna mördade barn. Men den kanaliserade ett tidlöst mänskligt symbolbehov av begrundan av barns sårbarhet och hur ohyggliga orättvisor plötsligt kan drabba livet självt.

1908 hade kyrkorna i landet fyllts och ljus tänts i församlingens ­gemenskap. Nu tänder vi ljus och TV-apparater hemma och väntar oss att det är i den senare som våra känslor ska gestaltas. Englas begravning visade framför allt att medierna tagit kyrkans plats som rum för gemensam andakt. PF

 Nya favoriter

ÄLSKA GÖTEBORG
Förutom nyhetssändningar gillar jag tydligen att lyssna på countrymusik och Västekot i Göteborg. Detta efter att jag testat SRs nya matchningstjänst som ska hjälpa lyssnarna att hitta sina favoritprogram.

Jag äger inte en enda CD med countrymusik. Som värmlänning ­gillar jag naturligtvis Göteborg, men jag bor ju inte där. Jag gör ett nytt försök.
Denna gång visar det sig att mina favoritprogram är Kropp och Själ och ännu mera Göteborg. Ett tredje försök. Göteborg igen och nu har countrymusiken åter dykt upp. Jag får väl gå ut och köpa en CD för att kolla varför jag gillar musiken. PJ