Ett TU utan självförtroende
Det är med bedrövelse jag läser att TU beslutat att lägga ner Medievärlden.
Medievärlden var under många år en medlemstidning för TUs medlemmar och delades ut till de anställda. Sedan sex år tillbaka är den prenumererad. Kanske var det där vägen mot nedläggning startade.
Den ekonomiska tryggheten urholkades och tidningen upphörde att vara självklar för tidningsföretagen.
Den har trots det med stor kraft ägnat sig åt mediegranskning och opinionsbildning för tidningsbranschen, yttrandefrihet, distribution- och utgivarfrågor.
Samtidigt har man satsat på webben och byggt upp en portal med medienyheter, opinionsmaterial och mediekritik.
Att papperstidningen nu läggs ner är ett svaghetstecken för det nya TU. Det är synd. Ett TU utan arbetsgivaransvar, ett TU som skulle stå mer renodlat för utgivarfrågor, hade kunnat bli en mycket intressant röst i mediedebatten.
Att TU som tidningsägarnas egen förening lägger ner sin papperstidning sänder också signaler till andra. Om inte ens tidningsägarna tycker att det är värt att ge ut en medlemstidning, varför ska det då vara värt det för någon?
Ser de inte, eller vill de inte förstå tidningens speciella roll när det gäller att skapa debatt, binda samman människor, öka gemenskapen. Ser de inte tidningens unika möjlighet att granska och fördjupa journalistiken.
Och framförallt: Om nya TU ska ägna sig åt publicistiska frågor, yttrandefrihet och liknande, var ska denna diskussion nu ske?
I en debattartikel nyligen gick TUs vd Anna Serner ut och pratade om tidningarnas dåliga självförtroende. Att det var det som gjorde det så svårt att ta betalt på nätet.
Det TU nu gör är att ge hela branschen dåligt självförtroende.
Medievärlden har varit en av Journalistens främsta konkurrenter i bevakningen och granskningen av medier och journalistik. Den kommer att bli saknad.
På nätet finns Medievärlden kvar, men jag har svårt att tro att den kommer att kunna spela samma roll där, som den gjort på pappret. Papperstidningens uppskattas mest av sina medlemmar, oavsett om det är TU, scouterna eller Journalistförbundet man är medlem i. Webben är ett komplement för de allra flesta.
Enda trösten är att så länge den finns kvar i någon form, så finns det möjlighet att återuppväcka den även i andra former.
