Färre läsare oroar
Förtroendet för medier är fortfarande skyhögt i Sverige. Det är glädjande siffror som Pew Research Institute presenterade förra veckan.
Om man jämför med Frankrike så uppvisar konsumenterna helt olika inställningar till medier. Trots att båda länderna är stabila europeiska demokratier så är förtroendet för medier väsensskilt. I undersökningen är skillnaden mellan populister och ickepopulister stor i alla de åtta länder man undersökt. En talande siffra är att bland populisterna i Sverige är förtroendet för medier (49 procent) större än för ickepopulister i Frankrike (47 procent). För ickepopulister i Sverige ligger siffran på 74 procent och för populister i Frankrike är siffran nere på 26 procent.
Det är lätt att hamna i snabba fördomar, som att fransmännen är på det ena eller andra sättet och att svenskarna är godtrogna. I grunden tror jag att det handlar om att i Sverige har vi haft lokala trygga medier som rapporterat om närområdet. För tio år sedan hade vi en morgontidningsläsning på över 70 procent.
Detta skapade en tillit till medier.
Tilliten finns uppenbarligen ännu kvar men den andra stora studien som kom förra veckan, Mediebarometern, visar att morgontidningsläsandet går kraftig neråt, oavsett plattform.
Vad händer med ett samhälle som så snabbt går från att ha insatta medborgare som vet vad som händer i kommunen de bor, vilka byggplaner som är på gång, vad kommunalrådet heter, och om förskolan har tillräckligt med barn för att finnas kvar – till ett samhälle med mer fragmentarisk bild av verkligheten, eller i alla fall mer riksbetonad?
Vad tappet för morgontidningarna beror på kan man kanske spekulera i. Utöver det uppenbara att sociala medier blivit en viktigare nyhetskälla för många unga, så kan kvalitet och pris säkert spela roll förutom stora frågor som samhällsomvandling, globalisering, urbanisering. Hur är relevansen i våra medier? Gör vi rätt grejer?
Ännu så länge står TV och radio sig starka och fortfarande ägnas totalt mer tid åt både radio och TV än åt sociala medier under mediedygnet.
Utvecklingen oroar på många plan. När ryska trollfabriker sätter in sina resurser så är det uttalade målet att så frön av tvivel mot demokratin och att öka splittringen. Det är förstås lättare när befolkningen har liten kunskap om samhället än när den är väl insatt.
Så på något sätt måste vi stötta lokaltidningarna så att de åter stärks.
***
Telias intresse för att köpa Bonnier Broadcasting med brett innehåll av sport, nyheter och program är kanske inte så konstigt. Ur Telias synvinkel kan man skapa en starkare och mer attraktiv produkt med bra innehåll. Att Bonnier vill sälja är kanske inte heller så konstigt, det är mycket pengar som kan användas i den ekonomiskt mer ansträngda delen av koncernen eller för investeringar.
Men för personalen kan affären kännas mer tveksam. I dag har man en ägare med lång publicistisk erfarenhet och trovärdighet. Med ett telekombolag som ägare kommer publicistiken förmodligen i andra hand. Sedan har vi den särskilda frågan om att staten äger den största aktieposten i Telia. Vad gör det för mediemångfalden?
Många frågor återstår innan den största medieaffären i Sverige landat.
STICK
Journalisten tar över Finansliv
Från nästa år tar Journalisten över hela produktionen av Finansförbundets tidning Finansliv.
Det stärker ekonomin och gör två små redaktioner mindre sårbara.
Finansliv har fyra anställda som tas över av Journalisten. Självständig journalistik är honnörsordet – det känns väldigt bra.
Vikarie-ras för Aftonbladet
Hälften så många har sökt till sommarvikariaten på Mittmedia och en fjärdedel så många har sökt Aftonbladets sommarvikariat. Även om antalet minskar för andra så är det inte i närheten av tappet som dessa har. Att antalet sökande går så kraftigt ner har förstås flera orsaker. Men det går inte att komma undan tanken att det beror på att båda varit i medialt blåsväder, för Aftonbladets del under #metoo-hösten och för Mittmedias del rörande arbetsmiljön där bland annat skyddsombud sagts upp under förnedrande former.
