Fojo behövs för grävandet
Vilken helg för den kvalitativa journalistiken. Det är lätt att imponeras av bredden och djupet på seminarierna och de nominerades journalistik under Gräv.
En arbetsgivarrepresentant, Thomas Mattsson på Expressen, menade att det till och med var ett bevis för att tidningsbranschen inte är en bransch i kris och att medborgarjournalistik inte kan konkurrera med kvalitetsjournalistik.
Jag håller helt med. Om man inte visste tidigare, så vet man efter den här helgen hur kvalitativ journalistik kan se ut.
Önskar nu bara att Thomas Mattsson kunde dela med sig av sina erfarenheter till Medieföretagen. Där sitter just nu förhandlare som inte verkar ha en aning om vad kvalitetsjournalistik är och kräver.
Fortbildning till exempel. Utan att blinka säger Medieföretagen att journalister inte behöver Fojo. Att sedan så gott som alla grävande journalister skaffat sig inspiration och lust därifrån verkar inte bekomma dem.
Att en utbildning som man valt själv, självklart ger en bättre utdelning än en som arbetsgivaren bestämt åt en, förstår varje barnunge. Men uppenbarligen inte mediernas arbetsgivarorganisation.
Ännu i alla fall. Det finns ju fortfarande hopp om att de ska komma till insikt.
I så fall hoppas jag att de också inser värdet av att betala praktikanter för deras arbete, att de inte tjänar något på att försämra Las och att de, slutligen, förstår att journalister ska ha bra betalt för den höga kvalitet de levererar.
x x x
På Dagens Nyheter verkar man inte heller förstå innebörden i ordet kvalitet. För en princips skull släpper de några av sina mest framstående skribenter.
Dagens Nyheter har länge haft ett särskilt ansvar för kulturjournalistiken. Kulturdelen är också en av tidningens mest lästa.
Tyvärr verkar ledningen inte vilja ha det ansvaret. Om de har en plan och en vilja så är det dolt, total tystnad råder, åtminstone utåt. Ingen från ledningen har uttalat sig om nedskärningarna med hänvisning till förhandlingarna som pågår.
Annars skulle det kanske på något sätt mildra den oro som i dag finns på tidningen om de kunde berätta om sina idéer (med tidningen).
När VLT skar ner kraftigt i somras, bestämde man sig för att kompensera läsarna med en grävgrupp. Önskemålet om det hade läsarna uttryckt i läsarundersökningar. Där visade ledningen framtidstro mitt i den ekonomiska krisen.
Kanske något att tänka på för Dagens Nyheters ledning?
x x x
I nummer 3 förfasades jag över förslaget att Lars Leijonborg skulle bli ny ordförande för Sveriges Radio. Förslaget drogs tillbaka – bara för att ersättas av något etter värre. Agneta Dreber är säkert en reko person, men att ha en VD/lobbyist för livsmedelsindustrin tillika välkänd politiker, som ordförande, är inte vad Sveriges Radio behöver. Om förslaget går igenom (tyvärr tyder ingenting på något annat), så får jag lita på att den inbyggda skyddsmur som finns mellan programverksamheten och styrelsen står rycken.
?
Expressen & PO
Vilken betydelse får det att Expressen och dess chefredaktör inte längre vill kommunicera med PO, utan bara med PON? Det räddar det pressetiska systemet, men försvagar förstås POs ställning. Med en ny PO kommer Expressen att återuppta kommunikationen. Frågan är hur mäktig Expressen anses vara och om POs styrelse kommer att lyssna på Mattssons krav på PO Yrsa Stenius avgång.
!
Agent = spion
Hemlig agent eller spion? Thomas Mattsson på Expressen menar att det är stor skillnad, därför bör tidningen inte klandras för sina artiklar om Jan Guillou. Både SAOL och Bonniers ordbok sätter däremot likhetstecken mellan orden. Det blir dock sannolikt inte sådana spetsfundigheter som avgör om tidningen klandras eller inte av Pressens Opinionsnämnd.
+
Guillou var först
Om och om igen upprepas att Jan Guillou inte skrev om sitt mellanhavande med KGB i sina memoarer, senast av DNs ledarskribent Peter Wolodarski, söndag den 21 mars. Men det gjorde han.
Efter att ha avslöjat att han var agent åt CIA berättar han att han under lång tid även haft ett samarbete med KGB, som inte gick hans väg (sid 305-306).
