Fundamentalister här som där

Fundamentalister finner alltid ett gudsord till stöd för sin rigida bokstavstro. I bibelcitatet tar Jesus oförsonligt i på skarpen mot hädarna.

Vi vet inte vilka som mordhotat ÖstgötaCorre­spon­dentens chefredaktör Ola Sigvardsson. Personer med ­politiska och religiösa motiv är tänkbara. Man får förmoda att de anser Sigvardsson skyldig till blasfemi genom att som ansvarig utgivare ha låtit publicera en bild där Jesus förnedras.

Nu är brottsrubriceringen blasfemi sedan länge utmönstrad ur svensk lagstiftning. Vi är fria att vanhelga vilka religioner vi vill.

Annons

Ändå finns i Sverige många djupt troende kristna, bland dem även fanatiska sekteristister, som tar illa vid sig av pub­liceringen. För somliga är hädelse fortfarande ett brott, om än inte i vår sekulära lags mening. Det kan vara värt att påminna om det. Fundamentalister finns inte bara i den muslimska världen. De kan lika gärna vara blonda, blåögda, kristna svenskar.

Hoten mot Ola Sigvardsson framförs bara några veckor efter att en reporter på hans tidning blivit hotad. En person ville stoppa en artikel om ett företag som begärts i konkurs. Självklart är hoten oacceptabla.

Hans Månson konstaterade för ett år sedan, i en utredning på uppdrag av Styrelsen för psykologiskt försvar, att hoten mot journalister ökat de senaste åren. Det är oroande och trist att utvecklingen tycks fortsätta.
Månson, tidigare chefredaktör på Norrköpings Tid­ningar och Sydsvenskan, var bekymrad över att flera journalister som han talat med var benägna att avstå från att föreslå artiklar om ämnen som de visste eller befarade skulle framkalla hot.

Hans Månson varnade särskilt för risken att journalister av rädsla låter bli att granska den organiserade brottsligheten i form av kriminella nätverk. Outtalad redaktionell självcensur eller självbevarelsedrift kan leda till att artiklar om missförhållanden aldrig blir publicerade eller ens skrivna.

Här finns alltså ett demokratiskt problem. Det verkar, glädjande nog, justitiekanslern Göran Lambertz ha uppmärksammat. JK vill skärpa synen på hot mot journalister.

Normalt rubriceras hot mot journalister som ”olaga hot”, ett brott som JK inte kan ta upp som tryckfrihetsbrott.

Enligt Lambertz kan dock vissa hot mot journalister bedömas vara allvarligare. Om hoten gör att yttrandefriheten inskränks ska de klassificeras som ”brott mot medborgerlig frihet”, ett brott som kan ge strängare straff än ”olaga hot”. Dessa grövre fall kan JK pröva.
Göran Lambertz vill få in anmälningar i fall där man inte använt den strängare rubriceringen. Ett välkommet initiativ.

Så vad kan vi själva göra när kolleger hotas? Vi kan till exempel följa Hans Månsons råd:
Redaktioner kan samarbeta och stötta varandra och visa att det inte är någon god idé att hota journalister.
Redaktioner i storstäderna kan hjälpa kolleger på mind­re orter där journalisterna har svårt att gömma sig.

Sådant har skett förut. Tyvärr alltför sällan.

Prisad

MER PENGAR
Schibsted har lanserat ett journalistpris för dem som jobbar inom den egna koncernen. Prissumman är på 200 000 norska kronor och delas ut i tre kategorier. Bonnierkoncernens Stora journalistpris är på 75 000 kronor.
Bra med fler priser för journalistiskt arbete. Nu väntar vi bara på att Stampen, Mittmedia, Gota Media, Norrköpings Tidningar AB, Herenco och NWT ska instifta ett pris för sina journalister. Men ärligt talat, borde inte dessa rika koncerner gå samman och ordna ett ordentligt pris och framför allt dela ut stipendier för alla att söka. PJ 

Annons

GÖMD KULTUR
Det är lika spännande varje dag att se var man hittar Svenska Dag­bladets kulturdel. Ena gången inpaketerad i domkrafter, fälgkors och geringssågar – nästa dag bland hälsoprodukter eller mobiltelefoner.
Och hur många orkade leta i den gedigna bilagan ”Fakturan”, som omslöt kulturen förra veckan? (På ett sätt tur att det är så gruvligt tråkiga och oläsliga annonsbilagor – annars hade man ju även kunnat diskutera hur de urholkar Svenskans trovärdighet). Är det verkligen helt omöjligt att få annonsörerna att acceptera att ligga inuti kulturdelen i stället för tvärtom? KA

Framsteg?

DESPERATION
Så till veckans tips för sönderstressade datoranvändare i multimediatider. Om det mot all förmodan (ha!) skulle inträffa att din dator i ett avgörande ögonblick låser sig och du varken kan spara eller skriva ut din välformulerade text, gäller följande arbetssätt:
1) Tag fram mobilen
2) Fota skärmen med mobilkameran
3) Mejla bilden till dig själv
4) Tvångsavsluta, starta datorn igen och öppna mejlen
5) Skriv av din avfotograferade text
OBS! fungerar bara på texter kortare än en skärmsida… KA (som testat)