Hoppfull mediehöst

Det blev tydligt redan när SRs ledarduo Mats Svegfors och Cilla Benkö 29 oktober presenterade sin medieorm om Journalistik 3.0, en bloggbok om medier.

Visserligen pratade de mycket om att ”hänga med” men det de i praktiken gör, är att lägga sig lite före. Vad är det som kommer, vad kan komma och hur vill vi att det ska vara?

Deras svar mynnar ut i ett hopp om fortsatt god journalistik. Ett mediesamhälle där ropen på att ”alla kan vara journalister” redan ebbat ut och mediekonsumenterna återigen söker det goda hantverket, originaljournalistiken. Men där medierna också skapar en dialog mellan övriga brukare, som bloggare och artikelkommentatorer, och journalisterna.

Annons

Det är en oerhört intressant bloggbok de skapat. Inte minst kommentarerna och inläggen gör den spännande.  Och den fortsätter att ändras och byta form.

I onsdags gick chefredaktörerna för DN, Di och Sydsvenskan ut och beskrev sin framtidsvision för tidningen. Visserligen är det den nya tekniken – läsplattan – som står för framtiden, åtminstone en del av den. Men projektledaren, Pontus Schultz, och chefredaktörerna, Gunilla Herlitz, Daniel Sandström, Peter Fellman, har valt att inte låta sig fångas i tekniken. De har tänkt över och reflekterat över vad den nya tekniken kan skapa för journalistiskt mervärde.  

Hur man kan använda det bästa från webben och det bästa från papperstidningen och skapa en produkt med mervärde.

Det är det mest intressanta som hänt på läsplatteområdet, sedan Ipaden kom. De tidningar som var först på plats kommer förmodligen få göra om i riktning mot det som dessa nu skapat. Dialog, fördjupad journalistik, uppdaterade nyheter och analyser är några av de ledord som läsplatteprojektet News+ vill stå för. Det är långt från de PDF-tidningar som redan finns.

Läslistor, dina vänners läslistor och redaktörens läslista är ett av flera genomtänkta inslag. Rörlig bild och interaktiv grafik ett annat. Men där finns också överblicken och överskådligheten från papperstidningen. Annonser som inte irriterar, som på webben, och där finns möjligheten till dialog, inte bara anonyma kommentarer, mellan journalisten och läsaren.

Det som förenar DN, Di och Sydsvenskans framtidssyn med SR-ledningen är den upprättade synen på journalistik. När de frågat sina läsare, så har det professionella urvalet varit ett mervärde som tidningen kan ta betalt för. Något vi journalister länge hävdat, ofta i motvind.

Kanske priset är något högt satt, förmodligen måste framförallt priset för de existerande prenumeranterna sänkas rejält för att bli attraktivt. Men som idé och som signal om att detta är värdefullt så fungerar prisbilden bra, nu.

Hösten 2010 blev hoppfull för framtidens journalister och mediekonsumenter.

En fråga att fundera över är varifrån de redaktionella resurserna ska plockas. Min gissning är att de tas från webben. Resurserna kommer att läggas där pengarna finns.

Och ett litet memento – mest pengar tjänas fortfarande på papperstidningen.