Ladda om, alla gubbar och tanter!
Om tolv dagar är det dags. Jag blir tant. Och ointressant för SVT.Sveriges Television kämpar för att locka den mest eftertraktade gruppen – ungdomarna. Enligt SVT är tittarna i åldern mellan 20 och 44 de intressantaste. Inga andra är så viktiga som de. Denna grupps preferenser ska styra TV-utbudet och urvalet av ämnen, som företagets journalister ska bevaka.
Om tolv dagar är det dags. Jag blir tant. Och ointressant för SVT.
Sveriges Television kämpar för att locka den mest eftertraktade gruppen – ungdomarna. Enligt SVT är tittarna i åldern mellan 20 och 44 de intressantaste. Inga andra är så viktiga som de. Denna grupps preferenser ska styra TV-utbudet och urvalet av ämnen, som företagets journalister ska bevaka.
Söndag den 1 oktober fyller jag alltså 45 år. Sedan länge är jag för gammal för nya gratistidningen ”punkt ess e”. Nu blir jag också för gammal för Sveriges Television. Det är med andra ord duvorna, parkbänken och Aqua Vera herrparfym som gäller.
Visserligen skryter Sveriges Television på sin hemsida om att ”SVT tillhör alla i det här landet” men det är ju uppenbarligen inte sant. Vi som är äldre kan vara hur smarta, TV-intresserade och köpstarka vi vill. Det spelar ingen roll. Vi är för gamla.
Jag har svårt att tänka mig en butikskedja som säger till sina kunder att ”javisst är det ni som ständigt kommer och köper våra grejor. Men vi vill bara nå dem som inte kommer alls och som inte visar något intresse. Ni trogna stamkunder är ena stackare och kan lika gärna sticka. Schas!”
Riktigt deppigt var det i lördags, då tidningarna skrev om tittarsiffrorna för SVTs slutdebatt. Ungdomarna tyckte inte att Sveriges framtid och politik var något vidare lajbans TV-program. 43 000 tittare i åldern mellan 18 och 24 år tittade på partiledarnas diskussion, enligt sifferföretaget Mediavision. Den grupp som i störst utsträckning valde SVTs slutdebatt var de över 60 år (15 procent av dem tittade). Betyder det att SVT slutar med valbevakningen?
Samma problem med ungdomskulten har Sveriges Radio. Bland annat ska SR trycka in fler trevliga livsstilsprogram i P1. Trots att de åldersstigna lyssnarna ringer till redaktionerna och hyllar kompakta, krävande program för dem som gärna tränar hjärnan.
Det är med andra ord dags att svensk public service drar nya slutsatser.
”I allmänhetens tjänst” betyder radio och TV för alla. Även de över 44.
Ungdomar gillar webben, tanter som jag gillar vanlig radio och TV.
Slakta inte SR och SVT till förmån för dem som ändå inte tänkt titta eller lyssna.
Gör satsningar på webben för dem som vill ha det. Satsa på dem ni inte når i dag på nyskapande sätt – utan att förstöra för kärntrupperna.
Lyssna på Amelia Adamo! Kanske är Adamo som ny VD för SVT enda räddningen för public service i framtiden. Hon vet att människor över 44 år har pengar. Och hjärna.
ma@journalisten.se
PS 1 Att Göran Persson slutar betyder färskt besked om Erik Fichtelius långa Perssonintervjuer. Troligen sänds de, som vårtecken, i mars eller april, efter s-kongressen. När jag i går morse frågade Erik Fichtelius om han vetat om att Persson skulle avisera sin avgång på valdagskvällen, svarade Fichtelius kryptiskt: ”Vad statsministern sagt eller inte sagt kommer att redovisas i programmet”. Kremlologen säger självklart: ja.
PS 2 Vad betyder Alliansens seger och systemskiftet för oss journalister? I Journalisten (24/06) varnade Susanne Björkenheim och Jonas Nordling för de utlovade ändringarna i a-kassenivåerna: ”En dyrare försäkring med lägre ersättning och sämre villkor drabbar alla löntagare”. Debattera! Kommentera på journalisten.se
BRA
EXPO
Efter valframgångarna för Sverigedemokraterna är tidningen Expos senaste nummer nödvändig läsning. ”Glöm inte SD:s rasism” manar chefredaktören Daniel Poohl. Medlemmar med nazistisk förflutet har stått på valbar plats, partiledaren Jimmie Åkesson tror på en förädlad svenskhet och partiets vision är ”etnisk och kulturell likhet bland befolkningen.” Problemet är nu hur vi ska hantera SD. Hans Bülow, politisk chefredaktör på Sydöstran, säger till Expo att medierna saknar en fungerande strategi. Det blir därför en av svenska journalisters viktigaste uppgifter. Och svåraste.
DÅLIGT
VALVAKE-TRAMS
Under en valvaka vill tittaren ha en sak: siffror. Siffror, siffror, siffror. Inte Wille Crafoord på gitarr. Inte vims i studion med stressade programledare. Inte analyser av sega partsintressen utan kvalificerade kommentarer direkt av kompetenta, politiska journalister. I sin enkelhet vann TV4s valvaka över SVTs. Sladjan? Nej tack. Fotboll är livet, säger en del, men politik är större än så. P1 var stringent, TV4 stod för bas-TV men SVT hade för påkostat lull-lull och för tunn uppslutning. Trots vasse K-G Bergström och kolugne Sören Holmberg. Våga vägra trams.
ÄNTLIGEN!
VÄRLDENS ÄLDSTA TIDNING
Den är liten, i A4-format, och texten är skriven med 62 okända tecken. Nej, det är inte Schibsteds oktobersatsning ”punkt ess e” utan en stentavla från cirka 900 år före vår tideräkning. Stenen är 13 centimeter tjock och låg i en mexikansk hög med grus, som vägarbetare använt som fyllnadsmassa. Texten är inristad och bortskrapad flera gånger och det kan vara en anledning till att fyndet kallats för världens äldsta tidning (alla som skriver vet vad jag menar …). På foton av denna uråldriga tidning ser tecknen ut att handla om krig och överlevnad. Inte mycket har hänt alltså, på 3 000 år.
