Lika viktig i dag som 1904
Hur mycket förändras på 110 år? Kanske inte så mycket som man kan tro. Det tänker jag när jag läser det första numret av Journalisten som kom ut i mars 1904. Den allra första Journalisten handlade bland annat om arbetsvillkor. Tidningen kom ut fyra gånger om året och bestod av sex sidor.
I dag kommer tidningen hem till alla medlemmar i Journalistförbundet var tredje vecka och innehåller i genomsnitt 60 sidor. Vi har en nyhetssajt som uppdateras med cirka tio nyhetsartiklar om dagen, samt krönikor och debattartiklar. Som en service har vi också en mobilapp, med extramaterial.
Så visst har Journalisten utvecklats på 110 år.
Ändå är kärnuppdraget detsamma. I det första numret av Journalisten skrev redaktören John Törnequist att tidningens syfte var: ”Att tillvarata de svenska journalisternas intressen och höja denna kårs ekonomiska och sociala ställning, samt inom densamma främja en god och kollegial anda. Dess spalter skola stå öppna för inlägg i de frågor som äro av vigt, för vårt lands journalsiter.”
Tidningen skulle också innehålla både inrikes och utrikes pressnyheter. I första numret har man därför en artikel om journalisternas ställning och situation i Finland, där pressfriheten var satt på undantag. Där finns också artiklar om Danmark och om censuren i Ryssland.
Det tog ett år efter det att Svenska journalistföreningen bildades till det att den första tidningen kom ut. Då som nu gällde att vara relevant för sina läsare och att medlemmarna hörde av sig till redaktionen med tips.
Minimilönen för journalister hade i Stockholmskretsen satts till 2 100 kronor per år, cirka 100 000 kronor i dagens penningvärde, och i Göteborg fick man upp den till 2 200 kronor. Den södra kretsen hade en minimilön på 2 000 kronor.
Sammanhängande fritid på 36 timmar i veckan och lediga helger var andra viktiga arbetsrättsliga frågor som tidningen tog upp.
I en särskild artikel ondgör tidningen sig över notisjägarna. De beskrivs som löshästar som undergräver journalisternas trovärdighet och säljer sina notiser alltför billigt.
Den första Journalisten hade också folknotiser, det är fortfarande några av våra mest lästa sidor.
Tidningen hade inga bilder och bara ett fåtal annonser från tryckerier och försäkringsbolag.
Under vårt 110-åriga firande kommer vi att då och då rapportera om gamla Journalisten. En del av de frågor som var relevanta då, är lika relevanta i dag. Kommer de att vara det om 110 år? Utifrån det perspektivet är det hisnande att fundera över om en redaktör om 110 år kommer att läsa detta nummer av Journalisten och skriva om det i sin tidning. Man kan väl hoppas.
Las gäller även Dagens Nyheter
Varför beter sig Dagens Nyheter så illa mot sina äldre medarbetare (se nyhetstext på nästa sida). Att säga upp redigerare för att de ”inte kan redigera” är både absurt och elakt.
Varför vill DN inte bete sig anständigt som det anstår ett stort medieföretag? Nu har uppsägningarna gått till centrala förhandlingar och Dagens Nyheter lär få backa från sitt beteende. Allt annat är omöjligt.
Även om LAS urholkats och solkats, så är det fortfarande en gällande lag som också Dagens Nyheter måste följa.
Varför krympa norrland, SVT?
SVTs omorganisation har helt klart en positiv framtidsinriktning.
Bevakningen stärks bland annat i storstadsområdena. Även betoningen av multikompetens är kanske nödvändig att ha framgent.
Men varför sker dessa positiva satsningar på bekostnad av bevakningen i Norrland och landsbygd? Är det nödvändigt att minska så kraftigt i Karlstad, i Luleå, i Sundsvall?
Eva Hamilton lovar god bevakning, men när man ser hur omorganisationen slår, är nedskärningen i norr uppenbar.
Oro efter moms-beslut
Högsta förvaltningsdomstolen har med sitt momsutslag skapat berättigad oro för tidskrifterna i förlagsvärlden. Organisationen Sveriges Tidskrifter, som bevakat ärendet, säger att den summa som tryckerikunderna nu riskerar att få betala till Skatteverket motsvarar tiotusen tjänster, i pengar kräver Skatteverket 1,75 miljarder kronor retroaktivt. En del av pengarna kommer förlagen kanske att kunna få från tryckerierna som fått retroaktivt sänkt moms, men det kan komma att bli ett hårt ekonomiskt slag mot tidskriftsbranschen.
Tid att hylla alla goda gräv
Gräv närmar sig och med den påminnelsen om all god journalistik som produceras runt om i landet. Ett nyligt exempel kommer från BLT, där reportern Kristina Olsson träffat en familj där sonen skadats i en trafikolycka. I två år, från avgrunden till ett vardagligt liv, följde hon familjen. Ett exempel från en liten tidning som satsade och vann, i alla fall i mina och många läsares ögon.
