Mittmedia, lyssna på Buffett

Det affärsmässiga bakom ett sådant beslut är mer än tveksamt. Är tanken att företagen genom att göra papperstidningen mindre relevant och mindre aktuell, ska tvinga sina läsare att betala för nätupplagorna? Det finns ingen anledning att tro att det kommer att ske.

Efter Mittmedias utspel kände sig Västerbottens-Kurirens chefredaktör Ingvar Näslund föranlåten att distansera sig från Mittmedias strategi: ”Att försämra nyhetsbevakningen i tidningarna tror jag [dock] är fel väg att gå och Mittmedia spelar ett högt spel där man riskerar förlora det viktigaste man har – relationen med sina trogna läsare. VK tror på tidningen likväl som på digitala satsningar. Vi kommer inte följa Mittmedias väg.”
Han konstaterar det självklara: en tidning utan aktualitet får det extra kämpigt i framtiden.

En orsak till den panikartade strategin är att Mittmedia-koncernen förköpt sig på tidningar och därför har en pressad ekonomi med stora skulder och ett fortsatt upplagetapp. En utgivarrepresentant beskrev det för mig som att ”Det finns inga pengar”.
Mittmedia har hamnat i ett läge där de måste väga den ena försämringen mot den andra, till exempel färre utgivningsdagar mot tidigare pressläggning. Ett annat stort problem är att Mittmedia fattar koncern­övergripande beslut när de egentligen bör vara lokala. Det är till exempel inte omöjligt att det för enstaka tidningar i koncernen är okej med tidigare pressläggning, medan det för andra tidningar finns bättre vägar.

Annons

Warren Buffett, en av världens mest framgångsrika affärsmän, har en helt annan strategi och vision. När han för ett år sedan köpte 28 lokaltidningar sa han: ”Vi tror inte att man lyckas genom att skära varken i nyhetsinnehållet eller i utgivningstakten. Snåla nyheter leder till en snål läsekrets.” Och i ett brev till aktieägarna betonade han vikten av att de enskilda tidningarna måste vara oberoende.

Jag är orolig för att Mittmedia-koncernen tänker göra det som Warren Buffett varnar för; leverera snåla, torftiga nyheter i sina pappersprodukter. Forskare varnar för att en utarmad lokalbevakning kan drabba både demokratin och den egna tidningens ekonomi. Lyssna på dem och lyssna på Warren Buffet. Det behövs för demokratin.  Och det behövs för ekonomin.
I USA pågår många satsningar och experimenterande och det kan faktiskt finnas skäl att vara hoppfull för tidningarnas demokratiska, journalistiska och ekonomiska framtid.

IT-miljardären Jeff Bezos inleder sitt ägarskap av Washington Post med att anställa fler journalister och genom investeringar i såväl print som i bloggar 2014.
Warren Buffet sätter upp betalväggar på sina tidningar och uppmuntrar till experiment kring bland annat nyhetsbrev och mobilappar.
Även i Sverige experimenteras det, framförallt med betalväggar. Mittmedia sätter upp sin första betalvägg på Örnsköldsviks Allehanda och Tidningen Ångermanland inom en månad. Det är synd att koncernen inte kommer att ha möjlighet att se resultatet av en insats innan den tvingas in i nästa.
Mittmedia slåss för sin överlevnad, det är uppenbart. Det finns en risk att de springer åt fel håll och glömmer det viktigaste med lokaltidningen – dess närhet till läsaren.

– – –

En del tyder också på att koncernen stirrat sig blind på ungas medievanor. De vill hitta ungdomsläsare genom att satsa på webben. Enligt Ungdomsbarometerns nya siffror för 2013 finns det goda skäl till oro för de svenska mediehusen. Unga håller koll på sin omvärld, inte genom tidningar och medier utan genom sina kompisar, oftast via sociala nätverk.
Att bli viral succé och konkurrera med hela världens alla utbud är en tuff uppgift, nästan omöjlig vid mer än enstaka tillfällen. Och ger förmodligen inte ens några inkomster att tala om.

Men Ungdomsbarometern pekar även på en annan möjlighet att nå unga läsare. Nämligen genom att bli relevant. Det är förstås så att även för unga läsare är det relevansen som skapar trohet till en produkt och i slutändan kanske även till köp.
Genom att skapa relation till sina läsare, genom att leverera det material som den behöver för sin vardag, kan man nå även de unga.

Ledarstick

UTRED FÖRTALSBROTT
Justitiekansler Anna Skarhed borde ta upp anmälningarna mot sajten Lexbase och utreda om utgivaren gjort sig skyldig till förtal.
Om en ansvarig utgivare är oansvarig och hejvilt publicerar namn på dömda brottslingar, utan annat skäl än att tjäna pengar borde det i lagens mening vara förtal. Att Lexbase dessutom även publicerade helt felaktiga uppgifter gör inte saken bättre.
Anna Skarhed har i intervjuer gett uttryck för justitiekanslerns inställning att vara försiktig när det gäller åtal för yttrandefrihetsbrott. Det är en bra inställning. Men om JK aldrig, inte ens i de mest uppenbara fallen, utreder och åtalar för brott mot yttrandefriheten kan försiktigheten leda till värre saker.
Som nya inskränkningar i yttrandefriheten. Datainspektionen var efter Lexbase blixtsnabb med att kräva att även grundlagsskyddade medier skulle omfattas av Pul, till exempel.
Det finns starka skäl att högljutt protestera mot alla idéer om en sådan lagändring, eftersom den i praktiken skulle bli den största inskränkningen sedan andra världskriget.

HOPP OM ATT ISAAK LEVER
Eritreas ambassadör i Israel säger att Dawit Isaak lever. Jag väljer att tro på det, till dess motsatsen är bevisad. Beskedet är det första officiella som tyder på att Isaak är i livet. Nu återstår bara nästa steg: att släppa honom fri.

HJÖRNE, DAGS ATT SVARA!
Resumés granskning av Stampen ger anledning till oro. Att Peter Hjörne sedan vägrar att svara på Resumés frågor gör saken ännu värre. Jag ställer mig bakom chefredaktör Claes de Faires uppmaning i tidningen: ”Vi är några stycken i Mediesverige som nu undrar hur illa situationen är i Stampen. Tacksam om du vill förklara det.”
 

Läs Mittmedias svar här.