Nedskärningar fel väg att gå
Det blir uppenbart för fler och fler. Nu senast är det Dagens Medias chefredaktör Fredrik Svedjetun som går ut i en ledare och varnar tidningarna för de omfattande nedskärningarna.
"en sak är jag övertygad om: den tryckta tidningen drar sin sista suck i samma stund som den slutar att investera i dyr journalistik." skriver han.
Han har så rätt. God journalistik kostar och måste få kosta.
Under våren har snart sagt varje tidning skurit ner på den redaktionella personalen. Här och var har man sluppit rena uppsägningar och löst det med pensionsavgångar och frivilliga uppgörelser.
Även om det är bra, rent mänskligt och fackligt, så hjälper inte det journalistiken. En färre anställd ger i alla fall mindre tid för reflektion och kontroll, mindre tid för ordentliga genomgångar.
Risken ökar att PR-folket, som Fredrik Svedjetun också varnar för, får öppna dörrar till tidningssidorna.
Det sker ibland redan i dag.
Ta till exempel Svenskt näringslivs företagsbarometer, den som listar vilka kommuner som är mest/minst företagsvänliga. När den presenterades förra veckan plockades den upp av snart sagt varje redaktion, från SVT och TV4 till radion, rikstidningar och lokaltidningar. Ju högre upp på rankingen ju bättre anses kommunen vara.
Ändå är det ju ren propaganda. Vad bygger listan på för frågor? Ja, en av kriterierna är huruvida lokala medier på orten är positiva till företag eller inte. Slutsatsen kan vara att om man har en bra lokaltidning, som granskar och drar fram missförhållanden så får man lägre ranking.
För att en redaktion ska ha självförtroende och integritet nog för att bland annat stå emot lobbyister och propagandamaskiner krävs trygghet och uppbackning. Arbetsgivarna verkar tvärtom tro på kortsiktiga ekonomiska vinster med personalneddragningar och tillfälliga, osäkra anställningar.
Långsiktigt är det förstås helt fel väg att gå. Eller som Fredrik Svedjetun uttryckte det: "Faktum är att papperstidningen aldrig tidigare har varit i ett så stort behov av unicitet, journalistisk briljans och svårkopierat innehåll som den är just nu."
Att tidningsföretagen dessutom har en lång rad år med storartade vinster bakom sig gör det hela ännu mer svårsmält. Att satsa sig ur krisen skulle kunna vara ett bra alternativ – i stället för nedskärningar kan man bestämma sig för att göra så bra journalistiska produkter att de blir oumbärliga. Därefter kommer pengarna.
Aftonbladet gick förra året med över 2 miljarder i vinst, är det då verklgien nödvändigt att göra sig av med 50 redaktionellt anställda?
