Nu krävs verkliga förändringar
Det är dags för verkliga förändringar inom mediebranschen. #Deadline-uppropet visar hur akut det är.
Några saker kan börja direkt:
- Arbetsgivarna måste ta sitt ansvar. De bör aktivt uppmana sina anställda att berätta om sexuella trakasserier och övergrepp. De som då berättar ska tas emot med respekt och inte vara oroliga för repressalier.
- Anklagelser om övergrepp och trakasserier måste omedelbart leda till åtgärder.
- Personalavdelningar, ansvariga chefer och arbetsledare måste utbildas och få verktyg för att bemöta och ta emot anmälningar och berättelser om sexuella trakasserier.
- Vi alla, kolleger, vänner, arbetsledare, chefer ska träna civilkurage så att vi kan agera mot personer som uttrycker eller beter sig sexistiskt eller nedsättande. Här kan vi förmodligen snabbast nå resutat.
På längre sikt måste vi göra mer. De osäkra anställningarna bör helst bort helt och hållet. Förutom att de skapar otrygghet generellt, skapar de stora problem när någon utsätts för sexuella trakasserier. Rädslan att anmäla av risk för att förlora jobbet är en realitet. I väntan på att de försvinner måste vi hitta en lösning så att även personer med osäkra antällningar slipper övergrepp och får möjlighet att rapportera trakasserier till sin arbetsgivare.
För frilansar ska samma rättigheter att slippa sexuella trakasserier gälla som för anställda. En frilans som blir trakasserad av en uppdragstagare riskerar sitt levebröd om den säger ifrån. Även här borde arbetsgivarna i de stora mediebolagen kunna agera, genom att samla in vittnesmål om det förekommer trakasserier.
Vittnesmålen kring #deadline är konkreta, viktiga och drabbande. De gör en heligt förbannad. Så här får det helt enkelt inte gå till i vår bransch. Vårt jobb är att granska andra makthavare, då måste vi veta att redaktionen, chefen skyddar oss. Vi ska inte behöva vara rädda för att någon behandlar oss illa, trakasserar oss, våldför sig på en på arbetsplatsen. Där ska trygghet råda.
De som skrivit under uppropet gör det för att de själva drabbats eller av solidaritet med andra kvinnor som drabbats. 3992 kvinnliga journalister, vittnar om den unkna kultur som finns kvar på många arbetsplatser.
Det är hög tid att vädra ut den nu.
Låt detta bli starten på en ny och jämställd redaktionskultur, på samma sätt som övriga kvinnoupprop i spåren av #metoo måste leda till en förändring i hela samhället.
