Nyheter tar nya vägar
Att Whitney Houston hade dött fick jag veta av vår inneboende student, som fått veta det via sina kompisar på Facebook. Därefter hörde jag det på radion och kollade vidare på nätsajterna. Det är ganska typiskt. Nyhetsflödet för framförallt unga går i dag oftast via sociala medier.
Enligt Sveriges Tidskrifters ungdomsbarometer är sociala medier det vanligaste sättet för unga mellan 15 och 24 att få veta vad som har hänt, 64 procent. Förra året var det 48 procent som uppgav sociala medier som främsta nyhetskälla.
Mobilen växer också snabbt som nyhetsförmedlare, från 19 till 38 procent.
Men förvånansvärt nog verkar ökningen på mobilen och sociala medier inte ske på bekostnad av nyhetsförmedlingen från traditionell TV, morgontidning på papper eller webb eller radio. Vanlig TV ligger på 56 procent (57 förra året), kvällstidning på nätet 36 (38), morgontidning på papper 32 (33), på nätet 29 (28), vanlig radio 27(30). Gratistidning på papper är det medieslag som tappar mest som nyhetsförmedlare bland unga, 26 (33).
I stället är det föräldrar och syskon som tappat mest. Från att 50 procent av de unga uppgett att de får sina nyheter och blir uppdaterade av sina föräldrar är det i den senaste barometern bara 41 procent som uppger föräldrarna. Syskonen har sjunkit från 27 till 18. Kompisar minskar också något som källa, men är fortfarande det näst viktigaste sättet för unga att följa vad som händer 61 (65).
Bloggar ligger kvar på samma nivå, 24 (23) medan Twitter ökar till 11 (4).
Vad säger det om framtiden för medier?
Några klockrena slutsatser kan man nog inte dra av ett års utveckling, men uppenbart är att sociala medier, som Facebook, är extremt viktiga om man vill nå unga läsare. Papperstidningens död verkar inte vara helt nära förestående och traditionell TV håller greppet.
Surfplattorna verkar inte vara lösningen på alla upplageproblem, men på en direkt fråga verkar de unga i alla fall vara beredda att betala en del för innehållet på plattan. Visserligen är medianvärdet på vad de som tänker skaffa en surfplatta är beredda att betala bara 5 kronor (morgontidning) respektive 10 kronor (tidskrift), men alltid något.
Vi går intressanta tider till mötes.
—–
Grattis Dagens Nyheter till 203 miljoner i vinst. Grattis Expressen, 115 miljoner i vinst, grattis också Stampen, 420 miljoner, och alla andra medieföretag som drog in fina vinster förra året.
Lite av detta kommer att komma en del anställda till godo som bonus. Grattis till exempel till alla som jobbat minst fyra månader på Dagens Nyheter och därmed får del av bonusen.
Om vi dessutom snart får se att vinsterna kommer journalistiken till del, genom höjd kvalitet, mindre stress, mer genomtänkta inslag/artiklar, mer fördjupningar, fler anställda och högre lön. Ja då finns det verkligen anledning att fira.
LEDARSTICK
Bortrensad värld
Att riksdagsbiblioteket rensat bort nästan alla fackförbundsägda tidskrifter är ett bekymmer. I en tid då arbetsplatsreportagen i princip är borta från dagstidningar och allt färre pratar om lönearbetets villkor behövs fackföreningarnas tidskrifter mer än någonsin tillgängliga för riksdagsmännen. Även om de enligt utlåningsstatistiken inte förstår det själva.
Hopp om benådning
För Martin Schibbye och Johan Persson tändes ett stort hopp om benådning när Etiopiens premiärminister Meles Zenawi i ett tal nämnde att de kunde benådas om de erkände att de gjort fel, vilket de ju redan gjort. Den i vanliga fall så pessimistiske Etiopienexperten Kjetil Tronvoll var också optimistisk efter uttalandet. Förhoppningsvis är frågan nu bara när de svenska journalsiterna i Etiopien kan bli fria. Kanske redan till påsk. För Dawit Isaak ser det fortfarande mörkt ut.
