Obefintlig mediepolitik

 

Fotograferingsförbudet verkar bara ha varit första steget. När lagrådsremissen från yttrandefrihetskommittén nu börjat cirkulera innehåller den inget av de förslag som skulle stärka yttrandefriheten, men flera som vill inskränka i den. 

Mest oroväckande är förslaget att ta bort särskilda skäl för att väcka allmänt åtal för förtal. 

Just skrivningen med särskilda skäl har fått justitiekanslern att genom åren vara väldigt sparsam med att väcka allmänt åtal. Det har inte lett till att medierna blivit mer oansvariga. Snarare är det tvärtom. Vårt väl fungerande etiska system har gjort att medierna i Sverige är mycket ansvarsfulla. Något som Yttrandefrihetskommittén också konstaterade i sitt betänkande.

Kanske är etiken så hög som en direkt följd av Justitiekanslerns återhållsamhet med förtalsåtal. Man kan jämföra med Storbritannien där åtal för förtal är långt vanligare och pressetiken är minst sagt svajig.

Därtill kommer förslaget om att införa ytterligare ett tryckfrihetsbrott, för utlandsspioneri. Utredaren påstår att främmande makt skulle kunna utnyttja tryck- och yttrandefriheten för att komma över uppgifter. Men de uppgifter som behöver skyddas är redan skyddade, menar experterna. Ett nytt tryckfrihetsbrott skulle däremot betyda att vi inte utan risk kan beskriva hur svenska trupper utomlands har det. 

Till detta kan man tillägga regeringens bristande förståelse för den medieutveckling som pågår.

I somras lade public service-utredningen fram sitt förslag. I det föreslås bland annat att Myndigheten för radio och TV ska analysera hur, och om, UR, SR och SVT inkräktar på affärsmöjligheterna för kommersiella företag. 

Är detta en framåtsyftande förslag? Knappast.

Tvärtom. Radio och TV ska naturligtvis få utveckla sina digitala plattformar.  Det kan bli kärvt för lokaltidningarna att behöva konkurrera med lokalradion på webben. Speciellt nu när betalsajterna börjar sjösättas runt om i Sverige och Sveriges Radio fortsätter vara gratis. Det är fullt förståeligt om tidningarna reagerar och Sveriges Radio bör ha det i åtanke. Men att staten ska in och reglera och analysera detta är helt uppåt väggarna. Fri journalistik och möjlighet för medborgarna att ta del av den är otroligt viktig och där spelar webben en stor roll. 

För två veckor sedan lade Presstöds­kommittén sitt förslag. I stora drag får samma tidningar som förr fortsatt stöd efter 2017, om upplagorna är sig lika. Något teknikneutralt förslag kom inte. 

 

Är detta ett framåtsyftande förslag? Knappast.

I den omställning som medierna nu går igenom är det journalistiken och neddragningen av den som är problemet. Hur ska makten granskas och medborgarna bli informerade om allt färre bevakar? 

Och som om det inte vore nog har ännu inte reklamskatten tagits bort, trots att riksdagen redan för tio år sedan beslutade att den skulle bort. Det är en skatt som kostar medierna i runda tal 90 miljoner kronor per år. Pengar som skulle kunna användas till exempel för att underlätta den omställning som just nu pågår. Med dessa pengar skulle vi kanske slippa nedskärningar på redaktionerna och fortsätta ha en stark journalistik.

Tänk om det som ser ut som brist på mediepolitik i själva verket är en högst medveten sådan? Men så illa kan det ju inte vara. 

 

 

LEDARSTICK

 

Varför inget sportpris?
Efter att ha suttit på Radiogalan och imponerats av alla bra radioprogram finns ändå en fundering kvar. Det finns pris för underhållning, musik, reportage, reklam, programledare, rookie, folkbildare. Men varför finns det inget pris i kategorin sport och varför inget i kategorin barn och ungdom?
 

Tolv år för Dawit Isaak
Dawit Isaak har suttit fängslad i tolv år. Det är en ofattbart lång tid. I ett uttryck av solidaritet med Dawit Isaak berättar människor på sociala medier och traditionella medier om vad de gjort de senaste tolv åren.
Carl Bildt verkar ha varit högst delaktig i att få ut Johan Persson och Martin Schibbye från etiopiskt fängelse. Jag vill uppmana honom att göra något för Dawit Isaak, hjälp honom att få uppleva följande tolv år, och mer förstås, i frihet.
De senaste tolv åren har jag bytt jobb fem gånger, skiljt mig och gift mig igen. Dawit Isaak har inte ens fått träffa sin familj.
#minatolvår

 

Kom och utbilda dig!
Ni har väl inte missat att Journalisten har börjat med seminarier? De är inriktade på att ge väsentlig kunskap i det dagliga arbetet på redaktionerna. I höst handlar de om statistik, termer inom språket och hur man känner igen en lobbyist. I vår återkommer vi med nya teman. Anmäl er så fort som möjligt, först till kvarn gäller.

 

Frilansfokus på bokmässan
På bokmässan i Göteborg kommer Frilanshandboken att finnas till specialpris. På torsdagen anordnar vi också ett seminarium där författarna Fredrik Nejman och Mikael Bergling frågas ut om livet som frilans och vad som är viktigast att lära sig. Välkomna!