Större ansvar?
Förhoppningsvis skulle ett delat ansvar skapa fler samtal om de dagliga journalistiska uppdragen …
En reporter berättade att han blivit anmäld till Pressombudsmannen 39 gånger och fått sju fällningar. Han tyckte inte att han gjort något fel någon av gångerna. I stället hävdade han att om man skrev ”den raka, klara sanningen: fakta, namn och datum, då blir man fälld”.
Han tillade att även om han hade den ansvarige utgivaren att luta sig mot då han skrev sina artiklar så kände han sig ändå personligt ansvarig för det han skrev.
bryt
Exemplet är hämtat ur Inger Orres doktorsavhandling ”Reporterskap, äventyr, irrbloss, dygder”. Inger Orre har under flera år träffat och diskuterat etik och moral med 17 reportrar, både frilansar och anställda. I sin bok argumenterar hon bland annat för att tiden är mogen för reportrarna att dela ansvaret med ansvarige utgivaren.
Förslaget väcker många funderingar.
Förhoppningsvis skulle ett delat ansvar skapa fler samtal om de dagliga journalistiska uppdragen mellan ledning och reportrar på redaktionerna. De etiska diskussionerna borde rimligtvis få större utrymme.
bryt
Många reportrar vittnar om att de ofta känt sig väldigt ensamma med arbetets moraliska och etiska frågor. De har inte haft något stöd från ledningen. I stället har de många gånger känt press på sig att utföra uppdraget även om privatmoralen sagt ifrån. Det har upplevts för tufft att ta en fight för sina ståndpunkter. Reportern i exemplet ovan berättar att han förr kunde gå till redaktionsledningen och diskutera men att det har blivit svårare.
Kanske väljer man också att avstå från att offentligt ta upp etiska funderingar med kolleger. Inger Orre pekar på att det kan innebära en risk för att dra på sig kritik.
För den allmänhet som möter reportern är han eller hon ansiktet utåt. En reporter i undersökningen vittnar om problemet med arbetsledare och redigerare som ändrar och stuvar om i hennes text. Efteråt är det reportern som får ringa och be om ursäkt för att hennes överenskommelse med intervjupersonen inte hållits. Om ansvaret delas måste också reporterns delaktighet i utformningen av texten öka. Det får inte vara som en av reportrarna berättade när han lämnade sina artiklar för redigering: ”Det var som att lämna fram en provräkning.” Noll respons.
bryt
Det är ingen ny insikt att journalisterna känner ett stort ansvar för det jobb de utför. Några skulle säkert välkomna ett ännu större ansvar.
Men en risk med Inger Orres förslag är att vi kanske skulle bli fegare och överdrivet försiktiga. Att vi skulle avstå från att lyfta fram kontroversiella frågor när vi riskerar ett personligt, juridiskt ansvar.
