Vi kan vinna mot trollen
De är troll betalda av fossilindustrin, eller högerextremister, eller någon främmande makt. Vi vet ju det, ändå är det hart när omöjligt att värja sig mot hatstormarna i sociala medier.
Klimatskribenter har den senaste tiden blivit särskilt utsatta. Sanningar som vi alla var överens om alldeles nyss, vetenskapliga fakta om klimatförändringarna, ifrågasätts hårdhänt av trollen, och en del går så långt som till hot och skrämsel.
Färre orkar skriva som det är, fler tystnar.
Under ett seminarium på Bokmässan berättade Isabella Lövin, tidigare journalist och minister, om ett tal av Margaret Thatcher i slutet av 80-talet vid första klimatkonferensen. Idag skulle det talet, av denna konservativa brittiska premiärminister, uppfattas som miljöaktivistiskt.
Fossilindustrin slår tillbaka hårt med sina digitala arméer, och sen gör de sociala mediejättarnas algoritmer resten. En fullkomligt sann vetenskaplig rapport som rapporteras av en reporter, möts inom någon sekund av ifrågsasättande och kritik, sen följer mängder av gillanden, så att det första som möter en riktig läsare blir ifrågasättandet.
Under Bokmässan var det mycket som handlade om bakslaget på de sociala medierna. Om de förstärkande mekanismerna, och hur plattformarnas version av yttrandefrihet tar över så att till exempel hets mot folkgrupp blir okej, medan en naken kropp plockas bort. Tvärtemot den svenska yttrandefriheten alltså.
Problemen med de sociala mediernas roll i avdemokratiseringen i världen ter sig nästan lika omöjliga att rå på som klimathotet självt.
Men författaren Ma Thida från Myanmar sade under samma seminarium att det är vi själva som måste lösa det. Nerifrån och upp, visa att vi tar ansvar för det fria ordet, genom att använda det klokt.
Hon, som kommer från ett prövat land, tror på människans makt och hennes möjligheter att vända saker rätt igen. Så nu ser jag det som min skyldighet att också tro på att vi kan vinna även mot denna koloss av trollarméer. Lite lagstöd och krav på mediejättarna vore dock också till god hjälp.
* * *
Det är nästan en fånigt pirrande lyckokänsla, som infinner sig en lördagförmiddag under bokmässan i Göteborg. Det är packat med folk, långa köer till författarsigneringar och seminarier, men ändå bara vänliga ord och leenden. Alla vill bara vara på plats och njuta av det som erbjuds; montersamtal med författare, samtal på crimescenen, köa för en signerad bok av Alex Schulman, eller bara lyssna på en initierad debatt om Sydafrika eller Gui Minhai.
Såklart bidrar tre års bortavaro från mässan till lyckokänslan. Pandemin tvingade oss till isolering, men nu ses vi igen. Vi är som kalvar på vårt första grönbete, en metafor som är mer sann än man kan tro.
STICK
PODDEN – OM YTTRANDEFRIHET
I senaste avsnittet av Journalistenpodden samtalar Kurdo Baksi och Helena Giertta om pressen på yttrandefriheten i världen. Går det också att hitta korn av positiv utveckling? Lyssna på podden så får ni kanske svar.
KUL ATT TRÄFFAS
Även Journalistförbundets förtroendevalda har nu kunnat ses på en riktigt konferens. I tre dagar diskuterade och förkovrade sig drygt 100 förtroendevalda på Södermalm i Stockholm. Stämningen var god och längtan att ses påtaglig.
