Yttrandefriheten framför allt

Att en troende person kan känna sig kränkt av att man talar nedsättande om Gud, Muhammed, Jesus, Buddha är lätt att förstå, men yttrandefrihet handlar bland annat om att även åsikter som jag själv inte gillar, ska få sägas fritt.
Religion måste få diskuteras lika hett som andra mänskliga företeelser.
För en socialdemokrat kan man tänka sig att nedsättande omdömen om Olof Palme skulle uppfattas kränkande, för en moderat kanske motsvarande om Gösta Bohman. Genom att inför en lag mot blasfemi öppnar man även för en rad andra inskränkningar.

I Sverige har vi i dag helt acceptabla inskränkningar i yttrandefriheten. Till exempel är det inte tillåtet att hetsa mot folkgrupp eller att förtala enskilda personer.
Det känns rimligt, men att införa en begränsning som innebär ett förbud mot hädelse är däremot helt orimligt. Tyvärr kan den irländska lagen få smittoeffekter genom att den ger de alltmer högljudda religiösa fundamentalisterna nytt bränsle.
Kampen för yttrandefrihet i världen behövde ta ett steg fram, inte ett steg bakåt.
En lag mot blasfemi har diskuterats även i Sverige, inte minst efter publiceringen av Muhammedteckningarna.  Även andra rop på skydd för den enskilda hörs allt som oftast.
Men innan man börjar ropa på nya inskränkningar av yttrandefriheten bör man se till att de lagar vi har gäller lika för alla.
Internet har för många inneburit en revolution. Den har givit plats för nya åsikter, personligt tyckande och massor av livliga diskussioner i snart sagt varje ämne.
I spåren av denna demokratiska kraft, finns också en trist baksida med förtal och andra aggressiva påhopp. Men eftersom vi har en rättslig möjlighet att göra något åt detta så borde det inte vara något större problem.
Tyvärr fungerar det inte så.

RÅ, riksåklagaren, har valt att hårddra regeln om att det ska finnas "särskilda skäl som påkallar åtal från allmän synpunkt" som innebär att det som sker på nätet i princip aldrig leder till åtal. Detta utreddes i en debattartikel av Percy Bratt och Arne Ruth tidigare i somras(DN 1 augusti 2009).
Att andra regler gäller för nätet än för
till exempel papperstidningar, TV och
radio är förstås helt oacceptabelt.
Det kan förutom personligt lidande, i längden även leda till att nätet förlorar sin demokratiska kraft.  Man slutar helt enkelt lita på det som står där lögner och sanningar blandas ihop.
Att undergräva internets värde är det sista vi behöver i en värld där yttrandefriheten är så hårt trängd.

Annons

LEDARSTICK

–

Minst 400 journalisttjänster har försvunnit det senaste året på tidningar runt om i Sverige visar Journalistens genomgång.
Orsaken sägs vara lågkonjunkturen och mediebranschens kris.
Och det kanske är kris, även om de flesta mediebolag gick med fina vinster förra året. Men att färre journalister tvingas göra mer – är det verkligen rätt väg att gå i den strukturomvandling som sker?
Nej, kvalitet är det som krävs och det når man inte med färre journalister. Hoppas på en sundare syn hos mediebolagen kommande år.

!

 Nationell Idag, nationaldemokraternas tidningsorgan, närmar sig ett presstöd. Det har fått en del debattörer att vilja ändra på reglerna.  
Visserligen är Nationell Idag inte en produkt som följer journalistisk etik, till exempel låter de inte motståndare komma till tals och de skiljer inte på redaktionellt material och opinions­material, den är fördomsfull och håller låg kvalitet.
Men att staten via presstödet ska gå in och göra en kvalitets­bedömning, eller ännu värre en
politisk bedömning innan stöd
delas ut vore förödande.
Yttrandefrihet ger även Nationaldemokraterna rätt att uttrycka sin mening.

+

 Att hitta textreklam brukade var enkelt, antingen var det, eller också inte.
I dagens allt oftare sponsrade journalistik är det svårare. TU och Journalistförbundet håller dörren öppen för ett nytt samarbete. Tack för det. Den behövs mer än någonsin, för att hjälpa oss att hamna på rätt sida textreklamgränsen.
I slutändan handlar det ju om mediernas trovärdighet.