19 000 ansökningar till 800 sommarjobb
Journalister som kan redigera och har en annan etnisk bakgrund än svensk har störst chans att få ett sommarvikariat. Men det är få som i sin ansökan har redigering som förstaval. Och fortfarande är antalet sökande med utomeuropisk bakgrund få.
Journalister som kan redigera och har en annan etnisk bakgrund än svensk har störst chans att få ett sommarvikariat. Men det är få som i sin ansökan har redigering som förstaval. Och fortfarande är antalet sökande med utomeuropisk bakgrund få.
Som vanligt är konkurrensen om sommarvikariaten stenhård. Tuffast är det att få ett vikariat på redaktioner i storstäderna där det kan gå 40 sökande på varje sommarvikariat. Det visar en rundringning till ett 30-tal redaktioner som Journalisten har gjort.
Många tidningar har slutat att annonsera eftersom hanteringen av hundratals ansökningar tar för mycket tid. Trots det översvämmas redaktionerna av ansökningar från välutbildade journalister.
– Kvaliteten är betydligt högre än tidigare. Vi har många sökande från exempelvis journalistutbildningarna på universitet och högskolor. Man blir nästan deprimerad när man ser alla dessa snygga CV med många studiemeriter, men ingen yrkeserfarenhet förutom praktiken. Många utbildar sig till arbetslöshet, säger Liv Bjur, redaktionschef på Karlskoga-Kuriren.
bryt
Tidigare var det vanligt att redaktionerna fick ansökningar från personer utan journalistisk erfarenhet, men som berättade att de tycker om att skriva. Sådana ansökningar kommer numera allt mer sällan.
– Det kanske beror på att det skrivits mycket om att det är svårt att få jobb som journalist. De som inte har erfarenhet har väl insett att de inte har någon chans, säger Lena Olofsson, redaktionschef på Norrländska Socialdemokraten.
Västerbottens-Kuriren tar inte in några vikarier alls denna sommar. Tidningen har ett sparpaket på fyra miljoner och en av konsekvenserna blir att redaktionen får klara sig utan sommarvikarier.
– För att slippa säga upp fast anställda kom vi och journalistklubben överens om att dela upp sommaren på de anställda. Sommarvikariaten brukar kosta runt 700 000 till 800 000 kronor per år, säger Gunnar Falk, tillförordnad personalredaktör, på VK.
bryt
Men även om det är kärvt att få ett sommarvikariat verkar många redaktionschefer se en ljusning på arbetsmarknaden för journalister.
När Journalisten gjorde en liknande rundringning vid samma tid förra året påpekade många att det fanns en brist på rörlighet i mediebranschen. Tidigare var det vanligt att nyutexaminerade journalister vikarierade på mindre tidningar och sökte sig till storstäderna sedan de skaffat sig erfarenhet. Samma personer kom tillbaka år efter år på de större redaktionerna vilket gjorde att det var svårt för nyutexaminerade att komma in i yrket.
– Men i år har det varit mycket nya namn. Det kan bero på att det finns nya öppningar på arbetsmarknaden och att flera medier anställer folk, säger Ingrid Schoerner, administrativ personalchef på Svenska Dagbladet.
Expressens personaldirektör Tobias Hellström tycker sig också se att den värsta lågkonjunkturen för journalister är över.
– Expressen har det senaste året anställt 30 journalister till Sportexpressen, lokal-TV, expressen.se och papperstidningen. Vi kommer att behöva nyanställa fler. Det är en stor och glädjande förändring jämfört med de dystra åren runt millennieskiftet, säger han.
bryt
De flesta tidningsredaktioner Journalisten talat med säger att det råder brist på redigerare med erfarenhet från dagstidningar.
Ulf Backerholm, administrativ nyhetschef på Örnsköldsviks Allehanda, tycker att fler borde profilera sig som redigerare för att på så sätt ta sig in i branschen.
– Att hitta en redigerare som vill redigera och verkligen brinner för det är inte lätt. De flesta söker som reporter och skriver i slutet på ansökan att de även kan redigera. Ett tips är att börja med att redigera för att få erfarenhet som är värdefull att ha om man sedan vill bli reporter, säger han.
Sedan några år tillbaka efterfrågar ett flertal medieföretag journalister med annan etnisk bakgrund. Många har också påpekat det i sina annonser. Men sådana ansökningar till redaktionerna är fortfarande förhållandevis få.
Barometern-OTs policy är att man gärna ser personer med olika etnisk tillhörighet som medarbetare på tidningen.
– Detta kan leda oss vidare till nya öppningar i journalistiken. Det är dock få sökande med utländsk bakgrund. De allra flesta är nyutbildade svenska ungdomar, säger personaladministratören Gisela Ekblom.
I Göteborgs-Postens annons i januari stod det att företaget vill göra en tidning som speglar dagens Göteborg.
– Vi uppmanar avdelningscheferna att titta noga på detta. Men det är inte något stort antal med annan etnisk bakgrund som söker. De kanske inte tror att de kan få jobb här. Men vi har i alla fall två praktikanter, en från Iran och en från Balkan, som kommer att få sommarvikariat, säger Peter Särnwald, i GPs personalgrupp.
bryt
Även TT har i sin annons påpekat att man eftersträvar mångfald bland de sökande, men har inte fått fler sökande med annan etnisk bakgrund än tidigare år.
– En merit är att man är duktig reporter, att man kan det vi söker. Sedan har vad man heter underordnad betydelse. Det förekommer ingen särbehandling. Är man kvalificerad får man vikariatet oavsett vad man heter, säger Britta Eliasson, personaldirektör på TT.
Sveriges Radios nyhets- och aktualitetsprogram söker efter personer som är flerspråkiga och med annan etnisk bakgrund än svensk.
– Vi har hittat några. Men i första hand gäller journalistiska kvalifikationer och radioerfarenhet, säger Susanne Rhodiner, personalansvarig på SR Ekot Nyheter och aktualiteter.
Många som sökt till Sveriges Television har uppgett att de har mångfaldskompetens eftersom public service-företaget har frågat efter detta i sina annonser. Med mångfald menar SVT inte bara etnicitet utan även att man är insatt i olika nätverk, känner till subkulturer, helt enkelt mångfald i en vid bemärkelse.
– Mångfald är en kompetens som räknas som andra kvalifikationer. Man ska fortfarande ha en journalistisk kompetens, men mångfald är en merit, säger Rose Wotley, personaladministratör på SVT Nyheter och samhälle, som bland annat jobbar med rekryteringsfrågor.
Malin Rogström, redaktionschef på SVT Gävledala, ansökte centralt om att få mångfaldspengar för att göra en satsning på invandrare under sensommaren och inför valet.
– Svaret jag fick var att sådana pengar inte finns inom SVT.
bryt
På tidningen Dagen eftersträvar man mångfald vad gäller etnicitet, ålder och kön eftersom man anser att blandade grupper har de bästa förutsättningarna att göra en bra tidning.
– I de fall där kompetensen och den personliga lämpligheten är likvärdig gör vi en bedömning av hur gruppen behöver kompletteras innan vi fattar beslut om vem som ska få jobbet. Av årets sökande är det tyvärr relativt få som har annan bakgrund än den svenska, säger Helen Taubert, administrativ redaktionschef på Dagen.
Även Gotlands Tidningar arbetar mycket med att det ska vara rätt balans på redaktionen, en kombination av nytt blod och erfarna reportrar, äldre och yngre. Men i slutänden är det de journalistiska meriterna som är avgörande.
– Vi har haft journalister med invandrarbakgrund eller som varit födda av invandrade föräldrar. Men de har anställts på sina journalistiska meriter, inte på grund av sitt namn, säger redaktionschefen Thomas Rubin.
Tendensen att journalistyrket håller på att bli ett kvinnoyrke håller i sig, i alla fall om man ska utgå från dem som söker sommarvikariat. Majoriteten av ansökningarna kommer från kvinnor. Ofta har de även bättre meriter.
– En fortgående trend är att andelen kvinnor ökar. Journalistyrket håller på att bli ett kvinnoyrke. Nu ser vi äntligen en liten tendens att fler kvinnor söker till sporten, säger Tobias Hellström, Expressens personaldirektör.
Besparingar inom public service-företagen verkar också påverka vilka som söker sommarvikariat. På TV4 i Norrköping har man märkt av att många som jobbar på SR och SVT är oroliga inför framtiden. SR ska minska sin fasta personal med 400 tjänster fram till år 2010 och även inom SVT finns det sparbeting.
– Jag har fått många ansökningar från fast anställda på SR och SVT. Det känns lite främmande. Det beror kanske på att man är orolig inför framtiden, säger Caroline Dewoon, redaktionschef för TV4 Öst och TV4 Mälardalen.
pj@journalisten.se & hl@journalisten.se
De har gräddfil till sommarjobben
Kampen om sommarvikariaten är som Journalistens rundringning visat hård. Men det finns några som har gräddfil till sommarjobben – journaliststudenterna som är ute på praktik under våren. I en av journalistklasserna i Sundsvall har 19 redan nu fått klart med vikariat.
Läs mer om dem i pappersutgåvan av Journalisten.
Beställ din prenumeration här: http://journalisten.se/journalisten.aspx?Article_id=1403
