2018 var Metoo-fällningarnas år

Flest Metoo-fällningar fick Expressen – fem stycken. Fyra av dem rörde medieprofiler, varav den mest omdiskuterade i branschen är dokumentet om Aftonbladets dåvarande ledarskribent Fredrik Virtanen som publicerades i oktober 2017.

Expressens chefredaktör Thomas Mattsson är övertygad om att Metoorörelsen hade en inverkan på nyhetsvärderingen.

– Det är klart att det hade betydelse att den engagerade så många människor. Det gjorde att allmänintresset för den här frågan blev större. Man ska komma ihåg att alla de stora svenska medierna gjorde andra bedömningar än vad granskningsorganen gjorde. Ur ett publicistiskt perspektiv blir det intressant att kontrasten är så stor, säger Thomas Mattsson.

Annons

Thomas Mattsson har flera gånger antytt att orsaken till fällningarna är att många utgivare har en annan syn på vem som är en offentlig person än vad PON har. Men faktum är att PON uppger i sina beslut att de fyra medieprofilerna ska kunna tåla hårdare granskningar. Skälen till att Expressen fälls är i själva verket att de påstådda händelserna ligger långt tillbaka i tiden och att det saknas belägg för uppgifterna.

– Alla dessa medieetiska klander formuleras förstås olika, men en aspekt är trots allt att Allmänhetens Pressombudsman slår fast att exempelvis ”opinionsbildare” inte kan jämföras med exempelvis ”en folkvald politiker, en ledande tjänsteman i offentlig förvaltning, en domare eller till exempel en hög militär” och att PON sedan skriver att det inte går att definiera vilka som ”kan betraktas som offentliga personer”. 

– Så tvivelsutan har det sin betydelse vad man kan skriva om vem, även om granskningsorganen också gör andra kritiska avvägningar, så jag tycker nog ändå att det är relevant att så många stora, etablerade redaktioner gjorde så likartade avvägningar kring just namn och bild.

Det låter som att du gör halmdockor i debatten när du pratar om synen på vem som är en offentlig person, när fällningarna egentligen handlar om att ni inte haft belägg för uppgifterna som ni publicerat. Vad säger du om det?

– Nej. Jag tycker att det är viktigt att komma ihåg här att varken Expressen eller såvitt jag minns några andra etablerade medier har slagit fast några påståenden om de här personerna, utan man har redovisat olika uppgifter och sökt kommentarer från de inblandade som enligt redaktionerna har bedömts vara offentliga personer.

– Om man tittar på den här frågeställningen lite mer övergripande, så är det idag inte ett frekvent problem i radio, tv och tidningar i Sverige att man publicerar uppgifter som är felaktiga eller dåligt underbyggda. Det är klart att det förekom båda bra och mindre bra journalistik om Metoo, men det som är intressant är om man kan rapportera om en sådan är fråga på det här sättet. Där råder det delade meningar, men många publicister på tidningar, radio och tv har gjort ungefär samma bedömning.

Thomas Mattsson tycker sig också kunna se en ny pressetisk trend, skapad av DN i samband med avslöjandet om Kulturprofilen:

– Det här har förstås förekommit förr med, men nu framträdde vittnen med namn, men Kulturprofilens namn publicerades inte. Han var förstås ändå identifierbar. Det handlade alltså inte om frågeställningen ”namn och bild, eller anonym?”, utan bara att namn och bild inte redovisades. Det här kan vi se mer av idag tycker jag. När bland andra Expressen skriver om Isabella Löwengrips expojkvän, så är det utan namn och bild men ändå inte helt anonymiserat. Det är lite intressant för framtiden.  
 

Fällda Metoo-publiceringar
Metoofällningar i PON och GRN 2018:
Om Martin Timell: Metro, Hänt i veckan, Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Aftonbladet, Expressen, Sveriges Radio, Sveriges Television, TV4.
Om Fredrik Virtanen: Resumé, Svenska Dagbladet, Expressen.
Om en programledare på Sveriges Radio: Expressen, Sveriges Television.
Om en journalist på Aftonbladet: Arbetaren, Expressen.
Om en chef i musikbranschen: Aftonbladet.
Om en fd hockeyspelare: Göteborgs-Posten, Expressen, Jönköpings-Posten.