HD-domen: 25 granskningar som inte hade gjorts utan rättsdatabaser
HD-domen ”En potentiellt förödande förändring av förutsättningarna för granskande journalistik.” ”Det blir nästan omöjligt att kartlägga kriminella nätverk.” Journalistens enkät visar att ledande svenska grävredaktioner ser med stor oro på HD-domen, och listar 25 granskningar som varit omöjliga eller mycket svåra att göra utan rättsdatabaser.
I tisdags kom det prejudicerande beslut i Högsta domstolen som skakar om Mediesverige. Nyhetsbyrån Siren förlorade tvisten om utlämning av allmänna handlingar och får inte längre lämna vidare domar till sina kunder, redaktionella medier. Sirens chefredaktör Ulf Fahlén kallade i en intervju med Journalisten domen för ”nedslående”.
Ledande svenska grävredaktioner ser med stor oro på HD-domen, visar en enkät som Journalisten gjort. Och rättsdatabaserna har varit avgörande för en rad tunga avslöjanden, från UG:s Bedragarna till DN:s Lilla hjärtat och SvD:s Gängens pengar (se faktaruta).
Gräven som inte gjorts utan rättsdatabaser
Grävreportrar och redaktörer har på Journalistens begäran gett exempel på granskningar som inte hade blivit av eller som hade varit mycket svåra att göra utan tillgång till rättsdatabaser:
Aftonbladet: Nätverken
Dagens ETC: Gänghotellet, Här är alla som dömts för hets mot folkgrupp
Dagens Nyheter: Polisläckorna, LVU-skandalen i Älvsbyn, Gängkriminella äger domstolsbyggnaden i Södertälje, Lilla hjärtat, De isolerade barnen på släktgården i Halland, Vapenhandlaren som sålde skyddsvästar till myndigheter och medier.
Expressen: 64 politiker kopplas till kriminella MC-gängen
Göteborgs-Posten: Rekordmånga män hävdar att de våldtagit i sömnen
SR Kaliber: Dömda barnförövare får vårdnad om sina barn
Svenska Dagbladet: Vapnens väg, Mordpillren, Finansinspektionen, bankerna och penningtvätten, Gängens pengar.
SVT Uppdrag granskning: Bedragarna, Dubaisvenskarna, Cashen, Skyttarna, Eldsjälarnas bluff, Bolånefusket, Varning för barn, Var är Therese?
TV4 Nyheterna: Läkare dömda för brotts- och sexualbrott – får fortsätta arbeta
– Det här är en potentiellt förödande förändring av förutsättningarna för granskande journalistik. Vi använder dessa tjänster i stort sett i varje reportage, särskilt de som berör kriminalitet, skriver Uppdrag gransknings utgivare Axel Björklund.
Anna Tiberg är grävredaktör på Svenska Dagbladet:
– Vi använder Acta Publica som arbetsverktyg i princip dagligen. Försvinner möjligheten att söka efter personuppgifter i rättsdatabaser kommer de grundläggande kollar vi gör att ta väldigt mycket mer tid. Och det kommer definitivt att få stor påverkan på journalistiken.
Eigil Söderin, grävande reporter på Dagens ETC:
– Seriösa rättsdatabaser som Acta Publica är livsnödvändiga för att vi grävande journalister ska kunna utföra vårt arbete. Utan tjänster som samlar alla domar och myndighetsdokument kommer det att bli nästan omöjligt att kartlägga kriminella nätverk och välfärdsfifflare. Personer och bolag som gör sig omöjliga i vissa regioner eller kommuner flyttar runt just för att försvåra insynen för myndigheter och journalister. Det är otroligt tidskrävande att följa personer eller bolag som begår brott eller bryter mot andra regler i flera olika delar av landet och vars verksamheter lämnar spår hos flera olika myndigheter.
Josefin Sköld, grävreporter på Dagens Nyheter:
– Acta Publica är för oss ett helt centralt arbetsverktyg. Inte bara för att få fram ny information. I utredningar och andra handlingar kan vi få insyn i förhållandena kring exempelvis ett brott, ett företag eller en familj. Det är ofta avgörande för att texten ska bli balanserad och korrekt. Rättsdatabaserna är också avgörande för att vi snabbt kan göra bakgrundskollar på inblandade personer.
Särskilt den granskande kriminaljournalistiken kommer att drabbas, lyfter flera redaktioner.
– Vår kriminaljournalistik skulle radikalt försvåras utan detta verktyg, men extra drabbade blir de mer omfattande kartläggningar vi gör av större kriminella strukturer, skriver Aftonbladets krimredaktör Astrid Billengren.
Daniel Olsson, grävande reporter på Expressen:
– Tar det orimligt lång tid att hämta hem ett material så är risken att man aldrig inleder ett gräv. Man får inte heller glömma den dagliga användningen av Acta Publica på alla seriösa redaktioner i nyhetsarbetet. Att man inför intervjuer och kontakter med personer alltid gör en Acta-koll. Den kontrollen, som klart förbättrar journalistiken genom att man kan få varningstecken av typen jäv, tidigare domar eller avsked som kan påverka trovärdigheten riskerar att omöjliggöras i praktiken.
Emil Hellerud, undersökande journalist på TV4, menar att det största problemet med HD-domen är att mycket journalistiskt arbete kommer att bli så tidskrävande att kriminella samband inte upptäcks, för att ingen har tid att kontrollera dem:
– 2025 finns tekniken för att tillhandahålla bättre lösningar till journalister, och samtidigt skydda personuppgifter från exempelvis kriminella. Frågan är om den politiska viljan finns.
