Alis-domen: Genombrott efter sju svåra år?
På torsdag faller domen i upphovsrättsmålet mellan Alis och Aftonbladet/Mediearkivet. En dom Alis hoppas ska bli genombrottet för en reglerad ersättning för webbpublicering.
På torsdag faller domen i upphovsrättsmålet mellan Alis och Aftonbladet/Mediearkivet. En dom Alis hoppas ska bli genombrottet för en reglerad ersättning för webbpublicering.
1995 bildades Alis för att administrera och ta betalt för texter. Men det är först idag, efter sju svåra år och två nyligen avklarade rättegångar man vågar tro på ett brett genombrott.
– Vi hade aldrig kunnat drömma om det motstånd Alis skulle möta, säger Elisabet Nemert, ordförande i Alis.
Syftet är att bli en litterära rättigheternas motsvarighet till musikbranschens Stim.
En organisation som förhandlar om ersättningsnivåer, ger juridiskt stöd och administrerade betalning för artiklar. Det är målet för Alis, en ideell förening, som ägs av Läromedelsförfattarna, Journalistförbundet, Dramatikerförbundet och Författarförbundet.
– Även köparna accepterar ersättning idag, och vi har träffat en rad nya avtal under senaste året, säger Dag Wetterberg, jurist som tillsammans med Magnus Tonell är anställd på på Alis.
– Vi har dels drivit principiella frågor om rätten till ersättning för webbpublicering, dels administrerat och tagit betalt. Tyvärr har vi länge motarbetats av utgivarorganisationerna, fastän det borde vara en fördel för dem att kunna vända sig till en enda organisation med rutiner för att klarera betalningen, fortsätter han.
Ingen miljonrullning
Alis administrerar dödsbon, driver juridiska processer, förhandlar fram avtal, ger råd och förvaltar rättigheter. Men åt alla medlemmar hinner man inte förhandla. Det har irriterat journalister som tipsat Journalisten: skriv om miljonrullningen i Alis.
Men någon sådan värd namnet handlar det inte om. Alis sitter i ett enkelt kontor i centrala Stockholm, har har två heltidstjänster och begränsad administrativ kapacitet. Tillsammans lyfter Magnus Tonell och Dag Wetterberg med sina två löner mindre än 50 000 kronor i månaden.
Alis totala omsättning är hemlig, men Journalistförbundet meddelar att dess del av finansieringen uppgår till en halv miljon kronor årligen.
Några medlemsavgifter tas inte ut, man behöver inte ens vara medlem i något av moderförbunden för att få bli Alis-medlem.
Alis debiterar i stället 10 procents avgift för varje vidaresåld artikel. Men även om många frilansjournalister själva debiterar sin vidareförsäljning i stället för att hänvisa till Alis som musikerna hänvisar till Stim – tror man på ett genombrott i år. Varför?
– Utgivarna har länge sett oss som en konkurrent. Men tiden har arbetat för oss, och i takt med att publiceringskanalerna blivit fler har alltfler insett att tanken på ett ställe, en service, är något som gynnar alla, säger Elisabet Nemert, Alis ordförande.
Seger i tingsrätt
Det som har gett organisationen en kick är bland annat att den segrade i processen mot SvD. Tingsrätten klargjorde att Internetpublicering måste betraktas som en separat publicering, vilket gör att tidningarna måste hitta sätt att rationellt hantera debiteringen rationellt.
Alis ägarstruktur, med fyra förbund som sinsemellan har olika intressen, kan dock uppfattas som komplicerad, men har fördelen att den på ett ställe samlar organisationerna med intressen i att bevaka rättigheterna för det skrivna ordet.
De fyra förbunden finansierar Alis med samma belopp sedan 1995 men ambitionen är att organisationen ska bli självbärande.
– Vi kommer att nå dit, det är jag övertygad om, säger Elisabet Nemert.
pf@sjf.se
