Anna Lindmarker om att sluta på TV4: ”Det är en process med sorg”

Sedan slutet av 1980-talet har hon arbetat som nyhetsankare först på Sveriges Television och sedan 1997 på TV4. Men hon gillar inte att synas, säger hon.

– Jag tycker innerligt illa om att synas, för mig är journalistiken drivkraften, inte jag som programledarmänniska.

Hon vill nyansera kritiken mot TV4s ledning som framkommit i intervjuer i andra medier. Hennes kritik mot nedskärningar av journalisttjänster handlar inte bara om TV4, den är mycket bredare än så, menar hon.

Annons

– Det gäller även SR, SVT, Göteborgs-Posten… Det är så många som drar ner nu. Min kritik gäller alla dessa som bestämmer sig för att spara på journalistiken.

Enligt Anna Lindmarker är det för få i samhället som står upp för journalistiken.

– Det finns en yrkeskår som varje dag med största möjliga objektivitet försöker att ge en rättvis bild av det som händer i Sverige och världen, det är vi journalister. När man nu skär ner i redan slimmade organisationer då blir det bekymmersamt, och i förlängningen drabbas demokratin. Ibland undrar jag var publicisterna är. Vi har färre publicister nu i ledningar. De som nu håller i pengarna, hur mycket pratar de om det här?

Var det ett svårt beslut att fatta, att sluta efter så många år på TV4?
– Nej, jag är ganska snabb på att fatta beslut. Men det är ju en process med sorg, för jag har ju inte tröttnat på att vara programledare eller på mitt jobb. Jag är så stolt över att tillhöra journalistkåren. Men jag har haft några kämpiga år och det känns i kroppen, och då var det här en bra lösning. Jag slutar vid årsskiftet.

Finns det några särskilda höjdpunkter du minns från din tid på TV4?
– Det är ju svårt med det här jobbet, när det handlar om nyheter är det oftast inte särskilt roliga händelser. Det jag kommer ihåg är de stora nyhetshändelserna. Alla de händelserna sätter sig i kroppen, i alla fall på mig och jag tror inte att jag är ensam om det. Den här hösten har ju varit särskilt förskräcklig. Vi sovrar bland berättelser och bilder som är så hemska att de faktiskt inte går att publicera. Allt det där stannar ju hos en. Det går nästan inte att kalla det för höjdpunkter.

Hon har trivts fantastiskt bra på TV4, säger hon.

– Vi har jättebra kamratskap på nyhetsredaktionen, det är ingen hierarki bland oss som sitter runt desken, allas röster är lika viktiga oavsett om du är redaktör eller scripta.

Om det är fler välkända TV4-profiler som nappat på erbjudandet vet hon inte.

– Det ryktas om några men jag har inte sett det bekräftat.

Om du skulle få frågan att hoppa in som vikarie, hur ställer du dig till det?
– Åh, det skulle vara jätteroligt. Jag är inte det minsta trött på journalistiken. Om det är någon som vill ha en någorlunda duglig programledarmänniska som är bra på att ställa frågor.

Efter årsskiftet har hon andra planer. Hon och några nära vänner, ”tre skådespelare, en artist, en jurist och en healer”, ska dra igång en filmatiserad podd.

– Det blir något helt annat, men vi är måna om att det ska vara god kvalitet och då krävs en del research, det ska jag hjälpa till med. Jag vet inte hur mycket jag får säga, jag har inte frågat de andra. Men det är inte nyheter.