Anti-Slapp-lagen ser ut att bli papperstiger – ”Regeringen har sålt ut sig till Orbán”

Under tidningen Journalistens seminarium om Slapp på onsdagsförmiddagen varnade en enig panel för att vi kommer att få se flera utländska munkavlestämningar mot svenska journalister i framtiden, liknande den som affärsmannen Svante Kumlin riktade mot journalister på Realtid 2020.

– Det här är inget som kommer att försvinna. Detta sker med viss regelbundenhet mot svenska medier och det blir inte uppmärksammat, sade Thomas Mattsson, vice ordförande i Utgivarna och senior advisor på Bonnier News.

– Jag ser Slapp som en rovfågel som svävar över Sverige och väntar på nästa byte, sade Erik Larsson, ordförande i Reportrar utan gränser.

Annons

– Skyddet för våra svenska journalister är inte tillräckligt bra. Vi behöver en fungerande anti-Slapp-lagstiftning i EU, men tyvärr är den kompromiss som den svenska regeringen förhandlat fram under ordförandeskapet urvattnad, sade EU-parlamentsledamoten Abir Al-Sahlani (C) och fortsatte:

– Av de 570 Slapp-stämningar som Coalition against Slapps in Europe identifierat får det nya förslaget bara träff på tio procent. Det gör mig beklämd.

Efter seminariet utvecklade hon sin kritik i en intervju med Journalisten:

– Jag är enormt besviken på den svenska regeringen, särskilt Moderaterna och Liberalerna, som historiskt stått upp för vår yttrandefrihet och pressfrihet. Jag hade räknat med att Sverige skulle använda EU-ordförandeskapet som en hävstång för bättre skydd för journalister och mer frihet för medier. Så blev det inte. Jag förstår inte varför de väljer att sälja ut sig till Orbán. Det finns inget värde i det. De har sagt att de velat vara opartiska, det verkar betyda ambitionslösa, sade Abir Al-Sahlani.

Kommer anti-Slapp-lagen att bli en papperstiger?
– Det beror på hur mycket vi i parlamentet vågar pusha. Jag hade förstås hellre sett att vi fått en tvingande förordning som ska implementeras i stället för ett direktiv som ska anpassas till nationella kontexter.

Abir Al-Sahlani (C), ledamot av EU-parlamentet. Foto: Julia Nilsson

Annelie Östlund, som tillsammans med Per Agerman och ekonomitidningen Realtids utgivare Camilla Jonsson stämdes i London på 160 miljoner kronor av den svenska affärsmannen Svante Kumlin för publiceringar i Realtid hösten 2020, berättade under seminariet om sin upplevelse.

– Vi tar vår yttrandefrihet och utgivarskapet för givet och vi tänker inte på att man som ensam reporter kan drabbas av stämningar i mångmiljonklassen i domstolar i andra länder. Vi fick starkt stöd från olika organisationer, och det var viktigt för mig, mentalt. Samtidigt fanns det ingenstans där vi kunde få ekonomiskt stöd för den oerhört kostsamma rättsprocessen. Vi hotades med personlig konkurs, sade Annelie Östlund.

Hon pekade också på att många av de magasin och tidningar som granskar den grå finansmarknaden är små och ekonomiskt svaga och därför har svårt att ge stöd till medarbetare som drabbas av munkavlestämningar.

Hon fick medhåll av Thomas Mattsson:

– Det är ett av problemen; att man som skribent i princip måste ta kreditupplysning på sin arbetsgivare innan man publicerar för att inte riskera att hamna i det här.

Flera svenska medier har använt geoblockering av enskilda artiklar för att undvika förtalsturism i länder med generös förtalslagstiftning, som England, Irland och Italien. Men det finns ett grundläggande problem med den taktiken, enligt Thomas Mattsson:

– Själva idén med journalistiken är att sprida kunskap och information. Man kan hålla på och geoblockera i England, Australien, Irland så att det i slutändan bara går att läsa artiklarna när man sitter på Södermalm, men då förlorar journalistiken lite grann sitt värde. Det blir nästan antipublicistiskt.

Erik Larsson, Reportrar utan gränser, anser att en lösning skulle kunna vara att medier går samman om publiceringar för att sprida riskerna, samt för att ge oönskad uppmärksamhet till den som väljer att stämma en journalist eller ett medium.

– Sådana sampubliceringar har skett förut. Hade Realtids artiklar publicerats i flera andra svenska medier hade Svante Kumlin fått svårigheter, sade Erik Larsson.

Läs mer: Så hotas svenska medier till tystnad.
 

Fakta 

Grundlösa förtalsstämningar i utlandet i syfte att stoppa rapportering, kallas ”Slapp”, som är en förkortning av ”strategic lawsuits against public participation”, strategiska stämningar i syfte att tysta.