Arbetets konkurs slår hårt mot frilansare

När Arbetet gick i konkurs 1992 jämställdes krönikören Fredrik Gertten med anställda och fick ersättning via den statliga lönegarantin. Efter Arbetets konkurs i år får han inte ut ett öre, trots att han regelbundet jobbat åt tidningen i elva år.

Under det senaste decenniet har hälften av Fredrik Gerttens inkomster kommit från frilansuppdrag åt Arbetet. Han har regelbundet skrivit krönikor i tidningen och hans namn har använts i Arbetets reklam. För läsarna har han framstått som en ordinarie medarbetare.

– Jag har svårt att förstå att lönegarantin inte ska omfatta mig denna gång när den gjorde det vid förra konkursen, säger han.

Han har efter jobb under sommaren fordringar på 40 000 kronor på konkursboet. Konkursförvaltaren hänvisar till en tvist mellan SJF och Tidningsutgivarna som avgjordes i Arbetsdomstolen 1994. AD gick då på TUs linje och slog fast att en fast TV-krönikör på Sydsvenskan inte var att betrakta som anställd.

Gösta Eklund, ombudsman på SJF, anser inte att förhållandena är likartade i detta fall.

– Gertten har medarbetat regelbundet under lång tid och haft Arbetet som huvudsaklig arbetsgivare och är att betrakta som anställd. Gertten har också haft regelbundna kontakter med tidningens ledning och är beroende av inkomsterna som vilken anställd som helst.

Journalistklubbens ordförande Per Nilsson anser att om lagen ska tolkas som konkursförvaltaren gjort så bör man diskutera om lagen ska ändras, vilket SJF skulle kunna ta upp i TCO.

Klubben har uppmanat alla medarbetare som befinner sig i en motsvarande situation som Gertten och som har bra på fötterna att överklaga konkursförvaltarens beslut.Per Nilsson tycker också att SJF i TCO borde ta upp en principfråga om medarbetares ställning och skydd när det blir vanligare att tidigare anställda övergår till att arbeta hemifrån åt sin gamla arbetsgivare. Detta sker även inom andra TCO-förbund.Den frågan kan Gösta Eklund tänka sig att driva rättsligt. Han anser att exempelvis en anställd som startar egen firma och i samma omfattning som tidigare utför samma uppgifter åt arbetsgivaren borde vara att betrakta som anställd.

Även för Arbetets vanliga anställda är villkoren sämre vid denna konkurs. Lönegarantin ger maximalt 100 000 kronor. Tidigare gällde uppsägningstid enligt kollektivavtal. Men lagreglerna har ändrats och nu går man strikt efter LAS, vars regler är klart sämre än kollektivavtalets.

Håkan Lindqvist

hl@sjf.se