Arbetskraft i låglöneländer matar Sirens robot

På torsdag den 23 november röstas vinnarna i Stora Journalistpriset fram. En av de tre nominerade i kategorin Årets förnyare är nyhetsbyrån Sirens robot Robotea.

Juryns motivering lyder: ”För en robot laddad med journalistiska algoritmer, som gräver djupare och levererar scoop och daglig lokal granskning av Sveriges offentliga register.”

Robotea producerar text, analyserar, sorterar och nyhetsvärderar. ”Allt genom artificiell intelligens”, enligt ett pressmeddelande från Siren tidigare i år. Men allt Robotea gör är inte automatiserat. Ett mellanskikt av dokument hanteras med hjälp av ”artificiell artificiell intelligens”, uppgav Siren i pressmeddelandet, och förtydligade:

Annons

”Genom automatiserade processer sker mänsklig handpåläggning, i samverkan med de olika skripten. Det innebär att roboten skickar vidare vissa handlingar till plattformsbaserade frilansare i flera olika länder, som genom enkla metoder fyller i vissa fält. Hanteringen är instrumentell, och helt språkoberoende. I nästa steg tar skriptet över igen.”

Att vissa delar av processen alltså sköts manuellt är något som Siren har varit tydlig med i all sin kommunikation, även muntligt vid nominering tidigare i november.

Siren har underleverantörer som utför lågkvalificerade arbetsuppgifter som är helt språkoberoende och icke-journalistiska i bland annat Indien, Ukraina och Makedonien. Det kan handla om datainmatning och att kopiera och klistra in parametrar i olika formulär.

– Precis som alla medieföretag i det här landet försöker vi göra allt så billigt som möjligt. Vi automatiserar det som går att automatiserar och vi outsourcar det vi kan. Vi är piskade att koncentrera resurserna till det som vi är bra på, som är journalistiken, säger Sirens grundare och VD Matti Larsson.

– Det här är jobb vi inte hade gjort om vi hade behövt placera det i Sverige. Det handlar inte om journalistiskt arbete, utan ett delmoment i en rätt komplex process för att skapa ett utskick. De enklare inmatningsjobben tror jag inte kommer att vara kvar om ett par år – utan kommer att automatiseras. Vi har samtidigt tagit bort många moment för medarbetarna här i Sverige, vilket frigör journalistiska resurser.

Hur mycket betalar ni underleverantörerna?
– Det beror på i vilka länder de arbetar och vilka arbetsuppgifter de har. En programmerare har förstås mångdubbelt betalt jämfört med en person som kopierar och klistrar in parametrar i ett dokument. Jag tänker inte uppge några kronor och ören, precis som att jag inte berättar vad vi betalar dem som arbetar på Siren i Sverige. Vi betalar lägre ersättningar än svenska löner, men högre än vad vi hade behövt i de länderna.

Vi har en uppgift om att ni betalar 20-40 kronor i timmen till några av underleverantörerna utomlands. Stämmer det?
– Jag kan inte – lika lite som någon annan arbetsgivare – diskutera våra ersättningsnivåer, varken i Sverige eller utomlands, annat än i generella termer. Det jag kan säga när det gäller vår outsourcing är att vi betalar över gängse ersättning i de länder som vi vänder oss till för de olika tjänsterna. För att kontrollera att nivåerna ligger rätt i förhållande till arbetsinsats genomför vi enkäter bland våra underleverantörer och vi har också – på vår bekostnad – bjudit in en indisk samarbetspartner till Sverige som vi har för avsikt att ha långa relationer, säger Matti Larsson.

Hur mycket Siren betalar medarbetarna i andra länder vill alltså Matti Larsson inte uppge, men säger samtidigt att det handlar om ”mer än vad de behöver betala” samt att det är över gängse ersättning i de aktuella länderna. Genomsnittslönen för en arbetstagare i Ukraina är cirka 2 200 kronor i månaden, i Makedonien cirka 5 400 kronor i månaden, i Indien cirka 1 000 kronor i månaden. Siren har också underleverantörer i USA, där genomsnittslönerna ligger högre, cirka 35 000 kronor i månaden.

Era underleverantörer utomlands jobbar med datainmatning till roboten som nu är nominerad till Stora Journalistpriset, det är korrekt?
– Det har lika mycket Robotea att göra som att brevbäraren kommer med post till redaktionen. Det är en viktig del, men det är inte journalistik. Viss inmatning måste man göra manuellt, men vissa andra uppgifter på en redaktion måste också göras manuellt; bära in posten, tända ljuset på morgonen. Det är hårdvinklat att säga att det är det som är Robotea. Robotea är en avancerad teknisk väv av skript och molnlösningar, i vilken vi byggt in journalistisk kompetens. Det är det som är styrkan i den, inte manuell inmatning av vissa uppgifter. Jag tycker det leder fel att påstå det.

Men du kanske förstår varför jag tycker att det är intressant att skriva om?
– Egentligen inte, faktiskt. Alla medieföretag lägger ut utveckling utomlands. Vartenda företag gör det. Om man automatiserar saker ses det som en positiv utveckling; det effektiviserar och sparar pengar. Det vi gör i det här fallet är att vi skapar arbete i ett annat land, jag har svårt att se vad som är fel med det, säger Matti Larsson.