Arbetstidsförkortning högst upp på kravlistan

Den 4 december enades Journalistförbundets avtalskonferens på Djurönäset med cirka 100 representanter för klubbar runt om i landet om en kravlista inför förhandlingarna om nya kollektivavtal som ska börja gälla den 1 april 2020. Se listan längst ned i artikeln.

Deltagarna fick efter diskussioner i plenum och i mindre arbetsgrupper prioritera sina krav. Resultatet visade att frågor som rör arbetstid, ob och övertid var i särklass viktigast för ledamöterna. Områdena löner samt anställning/uppsägning blev också högt prioriterade, och på fjärdeplats kom arbetsmiljöfrågor. Upphovsrätten samt jämställdhet/diskriminering var de minst viktiga frågorna för ledamöterna.

Om avtalskonferensens prioriteringar får avtryck i avtalsrörelsen är det alltså på området arbetstidsförkortning som Journalistförbundet kommer att ställa hårdast krav. Den frågan tog också stort utrymme i diskussionerna under konferensen, där flera ledamöter berättade om hur fler medlemmar blev sjukskrivna på grund av stress och dålig återhämtning efter tunga kvälls- och nattpass.

Annons

Arbetsgivarsidan Medieföretagen signalerade dock under en frågestund på avtalskonferensen att man inte var det minsta intresserade av att se någon ytterligare arbetstidsförkortning.

Medieföretagen verkar vara lite avvisande. Kommer det att kunna bli en arbetstidsförkortning?
– Jag skulle säga att Medieföretagen är avvisande mot de flesta krav som vi har, men det här är en väldigt viktig fråga för våra medlemmar och faktiskt också för möjligheten att kunna göra god journalistik. Det är en fråga som vi kommer att driva väldigt hårt, säger Ulrika Hyllert, ordförande i Journalistförbundet.

Lönefrågorna tog större utrymme i debatterna än väntat. På NWT och Hall Media har frågan om låglönesatsningar och garantibelopp varit viktig under många avtalsrörelser, så även denna gång. Men även inom Sveriges Radio växer kritiken mot de låga lönerna och vad man beskriver som en ”dysfunktionell löneprocess”. 
– Medlemmarna blir mer och mer förbannade varje år, och nu har vi nått en kokpunkt. Facket har förlorat makten i löneförhandlingarna och nu måste något hända, säger Linn Ohlsson, P4 Göteborg.
– Det blir svårt att locka och rekrytera personal, och folk lämnar branschen helt och hållet på grund av de låga lönerna. Det är ett problem på flera håll i landet, och som vi också märker av, säger Simon Isaksson, P4 Jönköping.
 

Fakta: avtal 2020

De fem kollektivavtalen mellan Journalistförbundet och Medieföretagen reglerar bland annat löneökningarna och gäller fram till den 31 mars 2020. 
Förslagen från Journalistförbundets avtalskonferens den 3-4 december skickas till den av konferensen valda avtalsdelegationen, som tillsammans med förbundsstyrelsen tar fram en lista med konkreta krav på avtalsändringar som överlämnas till Medieföretagen i februari.

Fakta: listan till avtalsdelegationen:

Frågor som rör lön:

• Siffersatta löneavtal som garanterar en reallöneutveckling.
• En satsning på de lägst avlönade journalisterna inom kollektivavtalsområdena.
• En stärkt och förtydligad löneprocess, med skärpt fokus på det lokala fackets roll, kompetensutveckling, det lokala partsgemensamma arbetet och individens rättigheter.
• Korrigering av strukturellt felaktiga löner ska inte tas ur det allmänna löneutrymmet.
• Nya löner ska meddelas och motiveras i personligt samtal.
• När bemanningsanställda arbetar stadigvarande mot en och samma arbetsgivare ska vid lönesättningen hänsyn tas också till det inhyrande bolagets lönestruktur.

Frågor som rör arbetstider, arbetmiljö och ersättningar:

• Arbetstidsregler som möjliggör återhämtning och möjligheten att förena arbete med familjeliv och socialt liv i övrigt.
• Tydlighet och förutsägbarhet i arbetstidens förläggning.
• Särskild hänsyn ska i avtalen tas till natt- och ensamarbete.
• Höjda ersättningar för arbete på obekväma arbetstider och på helger.
• Dagspressavtalets OB-regler måste förbättras så att fler åtnjuter förkortad arbetstid, särskilt för arbete under natt och tidiga morgnar.
• Övertid ska antecknas och rapporteras till klubben, även om den är obetald.
• Permission ska som huvudregel beviljas vid aftnar.
• Semestertillägg ska kunna omvandlas till extra semester.
• En bättre reglering av beredskapstiden inom public service.
• Ytterligare semesterdagar införs i public service-avtalet.
• Arbetstidsförkortningen för kontinuerligt treskift i public service-avtalet ska kunna tillämpas även på andra former av arbetstidsförläggning som löper över dygnets alla timmar.
• Förbättrad föräldralön i alla avtal.
• Restid ska räknas som arbetstid i alla avtal.
• Förbättra villkoren vid utlandstjänstgöring.
• Rätt till friskvård på arbetstid.
• Översyn av möjligheten att spara semesterdagar.
• Bemanningsavtalet ska följa dagspressavtalets regler för röddagskompensation.

Frågor som rör anställningsformer:

• Ett reviderat programanställningsavtal (public service), alternativt ett nytt system.
• Tydligare och mer enhetliga regleringar av visstidsanställningar.
• En begränsning av möjligheten att tillämpa intermittenta anställningar (ramavtal).
• Inhyrning till permanent arbetskraftsbehov ska inte förekomma.
• Vikariatsregeln i public service-avtalet ska skärpas så att vikarie ska anställas för hela den period då den ordinarie medarbetaren är frånvarande.

Övriga frågor:

• Meddelarskydd införs i kollektivavtalen.
• Arbetsgivarens skyldighet att kompetensutveckla ska stärkas. Journalister ska ha stärkt rätt till kompetensutveckling på betald arbetstid. I samband med studier på Fojo ska arbetsgivaren även bekosta resa och boende.