Att våga sig ut i betongen

Flera journalister har på senare tid bytt medelklasstillvaron mot invandrarghetton.

DN har en mobil redaktion i invandrartäta förorter, ett liknande koncept har VLT anammat och Janne Josefsson på SVT ska börja sända från en förort.

Per Nygren på GP tog ännu ett steg.

Att GP-reportern Per Nygren hamnade i en förort hänger samman med att en somalier för drygt ett år sen stack ner en syrian i Hammarkullen i Göteborg.

– Vårt sätt att rapportera var skämmigt, säger Per Nygren. Första dan intervjuade vi polisen, andra dan en socialarbetare. Det var som om invandrarna inte var myndiga att prata själva.

Han åkte ut till Hammarkullen och konstaterade att det var en okänd värld. Det ledde till att han i höstas slog sig ner i 40 dagar i en trea i förorten Hjällbo.

Segregeringen i Hjällbo är enorm:

n 90 procent är invandrare.

n Tre av fyra vuxna är arbetslösa.

n På Berggårdsskolan är 4 av 400 barn svenskar.

Per togs emot med stor öppenhet av de flesta invandrare. Många förvånades över en journalist som inte nöjde sig med den vanliga blixtvisiten i förorten.

– Det var viktigt att sitta och snacka skit, att komma förbi det där de trodde att de förväntades säga till en journalist.

Ett av Per Nygrens mål var att lära känna några invandrarfamiljer på djupet. Han hade tänkt sig att nå familjerna via ungdomarna och tillbringade därför en hel del tid på fritidsgården och i skolan.

– Men jag lyckades inte riktigt. En anledning är att många av ungdomarna kunde så dålig svenska att vi aldrig kom längre än ganska ytliga samtal. Andelen svenskar i Hjällbo minskar och jag träffade personer som sa att deras barnbarn pratade sämre svenska än vad deras barn gör.

Tiden i Hjällbo resulterade i ett tiotal reportage. Läsarna fick träffa Shahidullah Syed, före detta fabriksägare från Bangladesh som kämpat i åratal för att få ett jobb. Och Abdi Ahmed i klass 9 C som tycker det är okej att svenskar och invandrare i Hjällboskolan går i helt åtskilda klasser.

Diskriminering på bostadsmarknaden och kriminalitet var andra inslag i artikelserien. En dag uppmanades läsarna att säga sitt om artiklarna. Telefonerna på GP ringde oavbrutet.

Många invandrare berättade om diskriminering medan en del svenskar tyckte att artiklarna framställde området alltför negativt. ”Låt oss Hjällbobor slippa dessa medelklassreportrar”, bad en kvinna.

Tiden i Hjällbo gav Per Nygren en del nya insikter.

– Jag blev upprörd över hur många kloka och duktiga människor som tvingas in i passivitet, att detta tillåts ske.

Han tycker att det behövs fler journalister med invandrarbakgrund men uppmanar också kollegorna att prova att bo i någon förort för kortare eller längre tid.

– Man ställer frågor utifrån den miljö man lever i, konstaterar han. Vi journalister ser tillvaron alltför mycket ur vårt medelklassperspektiv.

Reportage från invandrarförorter kan lätt övergå i eländesskildringar. Men Per Nygren framhåller att det finns mycket annat att skriva om.

– I Hjällbo hittade jag massor av intressanta människor att intervjua. Många i förorterna har erfarenheter av diskriminering vilket är viktigt att gräva i.

Kan du själv tänka dig att flytta till Hjällbo?

– Jag skulle inte utsätta mina barn för ett sånt experiment men när de flyttat hemifrån, javisst.

Per Nygren ser segregeringen som en av vår tids viktigaste men mest nertystade frågor.

– Det är ju lättare att skriva om fifflande kommunalråd än om systemfel som till exempel segregering.

Är svensken i gemen verkligen intresserad av att läsa om livet i förorterna?

– Jag tror att de flesta medborgare upprörs över orättvisor. Och ytterst får segregeringen konsekvenser även för vanligt folk.

Eller som Teyebah Akhtaran säger, en av de Hjällbobor Per Nygren intervjuade i sin artikelserie:

– Hjällbo är ett problem för det svenska samhället. Jag har inga pengar som rånare kan ta, de åker istället till Askim eller andra rika områden.

STAFFAN WOLTERS

sw@sjf.se

Fakta om förorten

Några anledningar att skriva om invandrares situation i Sverige:

Arbetslösheten är nästan fem gånger högre bland utomnordiska medborgare än bland svenskar.

Svenskar har 69 procent högre inkomster än utomnordiska medborgare.

Andelen trångbodda i flerbostadshus är nästan fyra gånger större bland invandrarhushåll än bland övriga hushåll.